Skriv och fråga manspanelen om allt som rör relationer. Inget problem är för litet.
Mejla till manspanelen@expressen.se
Formulera din fråga och av-sluta med en valfri signatur och din ålder.
Jag är sambo sedan tre år. Jag är 40, han 34. När vi träffades bodde jag i en liten fin lägenhet innanför tullarna. Men den blev för trång och även hans bostadsrätt var för liten. Så han sålde sin och jag bytte min till en stor lägenhet strax norr om stan där hans dotter skulle få eget rum och även min tonårige son (om han skulle vilja flytta till oss).
Men lägenheten blev för dyr och jag kämpade med att hitta en annan billigare åt oss. Efter åtta månader hittade jag en lägenhet, men han hade en inplanerad resa utomlands med sin dotter, mamma och bröder. Jag hade tackat nej till att följa med eftersom jag inte ville låna pengar.
Jag fick flytta hela lägenheten ensam. Julen ville jag fira med min släkt eftersom vi firat med hans familj de senaste två åren. Han löste det genom att jag följde med till deras ”lilla julafton” helgen innan jul. Sen arbetade jag måndag-onsdag. Han var hemma med dottern från jobbet hela onsdagen och jag hoppades väl att han hade fixat hemma.
Onsdagen städade jag efter jobbet, till hög musik. Han själv hade sammankallat sina polare för en extra träning den dagen, innan julafton.
Efter träningen kom han hem och bad mig stänga av musiken, så att han kunde tänka medan han packade det sista. Sen drog han och dotter ut till landet och hans familj igen.
Jag levde många år med en kontrollerande man, träffade till exempel inte min egen familj på fem år.
Så träffade jag den här mannen. Han har hela tiden velat sova i separata sängar. Han säger att han visar att han tycker om mig men han kan inte säga med ord eller visa mig med kroppskontakt att han tycker om mig.
Måste tillägga att jag dricker på kvällarna, fattar att det inte är ok. Men jag känner mig så bortskuffad, ful och värdelös. Han verkar ta varje tillfälle i akt att dra i väg. Jag har verkligen gått vilse i det här.
Vilse
Robert: Lägg av med spriten
Först: lägg av med brännvinet. Om du inte kommer ur dimman så kan du inte hantera din situation. Om han inte ändrar stil när du blivit nykter så ska du be honom flyga och fara, för då är ert förhållande inget att bygga på.
Marcus: Ta nyktra beslut
Kvinnor verkar ha en tyst parallell värld som vi män tydligen ska gissa oss fram till. Jag tror risken är stor att du hamnar i liknande läge som med din förra kärlek. Låt bli drickandet under en tid. Testa om du klarar dig utan. Efter en tid kommer skallen klarna och många av de beslut du tyckte kändes hopplösa blir plötsligt klara och tydliga. Jag tycker du har helt rätt i att en relation ska vara central. Din man verkar extremt omogen. Patetiskt.
Pigge: Du utbildar dina män
Du verkar ha hoppat ur askan i elden. Tvåsamhet ska ge energi och inte dränera den ena. Sparka ut skitskallen och skaffa dig en väninna som kan vara styrelseordförande när det gäller ditt nästa förhållande. Du verkar dras till samma sorts män och eventuellt utbildar du dem till att vara skitskallar genom att du inte ställer några krav utan ställer bara upp. Du är en farligt enkel frukt att plocka för skitskallar och ofta rätt ointressant för bra killar som söker tjejer som ställer krav. Dags att byta stil och ta lärdom av dina dåliga förhållanden. Det är aldrig för sent att byta stil och du ska se vad skönt det är när du vågar.
Leif GW: Sluta kröka
För att ta det i tur och ordning. Du har gått rejält vilse, dessutom blir du utnyttjad. Sluta kröka. Oavsett allt annat så gör det bara saker sämre. Ändra på din situation. Antingen får han ta dig på allvar eller också så ska du lämna honom och gå vidare.