Jag är 53 år och träffade för cirka fyra och ett halvt år sedan en 15 år yngre kille på min arbetsplats. Jag trodde det var min själsfrände och stora kärlek och lämnade min man som jag varit ihop med i 19 år och som jag har barn tillsammans med.
Efter ett tag började den unge mannen visa sig svåråtkomlig, sexuellt ointresserad och otillgänglig. Det ingick också krogvanor som han haft i många år innan mig, men som han gjorde ett uppehåll på i tio månader när vi möttes. Detta pågick i tre års tid samtidigt som jag var i en seriös relation och vi hörde ihop på alla plan. Vi passade väldigt bra ihop sexuellt och kunde tala om det mesta.
Men någonting blev väldigt fel i relationen. Han klippte av mig i tre månader för att sen införliva känslan att jag var i en seriös relation och att vi hörde ihop. Detta pågick under tre års tid och jag gick och går i terapi och självhjälpsgrupper.
Till saken hör att han var otrogen, fem-sex gånger under ett år, och säkert flera som jag inte känner till.
Han har själv sagt att han väl är en psykopat, sex och- relationsmissbrukare och alkoholist för att sedan ta tillbaka allt och idiotförklara mig. Jag har bytt telefonnummer och sagt ifrån att jag inte vill ha någon vänskaplig kontakt som han försökt att använda mig  till efter att nu ha dumpat mig för gott och snackat skit om mig för nya kvinnor, sina vänner och sina anhöriga.
Dessutom har han hotat mig med polisanmälan om jag hör av mig igen och kränkt mig ytterligare genom att säga att han har nya kvinnor på gång.
Hur kommer jag över en sån här skitstövel? Hur får jag upprättelse i mig själv efter att ha både blivit nedmanglad som kvinna och människa?
Han bara går vidare utan att ens be om ursäkt. Jag har till och med bett om förlåtelse för mina fel och brister men inte ens fått ett svar på detta.
Kicki 53

Manspanelen svarar:

Robert: Tro på framtiden
Förvänta dig ingen ursäkt, den vore för övrigt bara en läpparnas bekännelse. Var glad att du är av med skitstöveln, och se tiden an med tillförsikt. Världen är full av karlar. När du hittar en ny, som inte är alkoholiserad och notoriskt otrogen, så kommer du att glömma den där pajasen.

Marcus: Lämna honom, nu!
Du har ett ansvar. För dig själv och ditt liv. Det ansvaret innebär ibland att du måste göra val som sårar andra (och därmed dig själv) men den här gången finns det ingenting, absolut ingenting, som kan rädda ert förhållande. Bry dig inte om honom. Lämna nu. Packa dina kläder medan du läser detta, ring en vän, boka ett hotell, ragga upp en främling. Vad som helst. Lämna honom nu. Upprättelsen kommer över tid när du märker att du lever och mår fint efter en tid i ensamhet. Du måste bort från hans hjärntvätt.

Pigge: Gå vidare och lär
Han har ju själv sagt att han är en psykopat och dessa funkar ju inte som normala människor. Glöm honom.
Du kommer aldrig att få någon ursäkt eller förklaring, så funkar inte den typen. Det är bara att gå vidare och försöka lära sig något av detta. Mot lögnare har vi inget naturligt skydd och sådana skitar skall inte få förstöra någons liv.

Leif GW: Sluta be om ursäkt!
d Om man ska säga något positivt om karlen som du haft ihop det med så tycks han ju vara klar över vem han är, det vill säga ett riktigt litet rövhål. Med de allra mest kvalificerade rövhålen är det ju också på det viset att de verkligen uppskattar sig själva och sina insatser. Hur återvinner du din självkänsla? Ett bra och nödvändigt första steg är att du avbryter varje form av kontakt med honom. Och om han då själv skulle ta kontakt – sådana som han brukar göra det nämligen – så ska du inte svara honom. Och du, sluta be om ursäkt!