Tobias Bernhardsson, kommunalråd i Färgelanda kommun (C). Foto: PrivatTobias Bernhardsson, kommunalråd i Färgelanda kommun (C). Foto: Privat
Tobias Bernhardsson, kommunalråd i Färgelanda kommun (C). Foto: Privat
Tobias Bernhardsson, kommunalråd i Färgelanda kommun (C). Foto: PrivatTobias Bernhardsson, kommunalråd i Färgelanda kommun (C). Foto: Privat
Tobias Bernhardsson, kommunalråd i Färgelanda kommun (C). Foto: Privat

Visst blomstrar landsbygden, nu och i framtiden

Publicerad

Det finns en lång väg att vandra när det gäller attityden till landsbygden, som inte sällan stämplas för avfolkning, inskränkthet och avveckling, skriver Tobias Bernhardsson (C). 

Mörka framtidsutsikter målas upp om Dalsland, som nu blivit nästa landsända att hänga ut som allmän "skräpyta". Det är långt ifrån den framtid jag ser för detta vackra landskap, mellan Oslo och Göteborg.

Det finns en lång väg att vandra när det gäller attityden till landsbygden, som inte sällan stämplas för avfolkning, inskränkthet och avveckling. Den verklighet vi lever i grundar sig snarare i ett gediget föreningsliv och en sprudlande företagaranda, levande tack vare eldsjälar. Men om framtiden ska bjuda på nya sommarminnen i öppna marker behöver fler inse att det inte fungerar att som sommarkatten kastas ut och glömmas när höstmörkret faller på. Landsbygden måste få förutsättningar att leva året runt.

Dagens samhälle måste anpassas till att unga generationer kommer vilja röra sig allt mer. När utvecklingen går allt fortare och avstånd blir allt kortare är det inte bara arbetsgivaren som måste se om sitt hus. Det är viktigt att erkänna att vi som landsbygdskommuner inte alltid kan stimulera ungas alla skriande behov. Men samtidigt ser vi företag som anställer fler och ofta får söka med ljus och lykta efter kompetens som matchar. Vi ser att fler helst skulle vilja bosätta sig på landet eller i en mindre ort, enligt Västsvenska Handelskammarens rapport från 2015. Trösklarna mellan stad och land upplevs dock höga.

 

Men mer krävs om landsbygden också få växa

Statistiken skall med rätta väcka uppmärksamhet och bana väg för analys. SCB:s sammanställning visar hur befolkningsutvecklingen inte bara innebär utflyttning av unga utan även ett visst tillskott av hemvändare samt nybyggare. Det är nu ett faktum att städernas framväxt inte sker på bekostnad av landsbygden. Men mer krävs om landsbygden också få växa. 

* Tillåt byggnation där människor vill bo. För mycket styrs i dag uppifrån, som vidlyftiga strandskyddsregler och till och med vart busslinjen eller avloppsledningen råkar sträcka sig. Så får det inte vara. 

* Kommunikationerna på landsbygden handlar inte om att allt måste finnas överallt. Det handlar om grundläggande funktioner och att ta vara på det som finns. Tågpendlingen kan snart knyta Oslo, Halden och Göteborg till dalsländska orter och ge nya möjligheter att bo i sitt drömlandskap samtidigt som man enkelt kan ha access till stadens puls och erbjudanden om jobb, studier och nätverk. Till detta behövs en kollektivtrafik synkad med tågtrafiken vid stationsorterna, tillsammans med ett fungerande vägnät.

* Landsbygden är lugnet och tryggheten för många. Det är idyllen för barnfamiljen. Ofta med service som skola och dagligvaruhandel nära intill. Men även här drabbas vi av inbrottsligor som far runt, lokala förmågor som ställer till det eller ibland kriminella som tar över en nedlagd industrilokal. Dessa, ofta kallade vardagsbrott, är avgörande att bry sig om, för tilliten till samhället och för den upplevda tryggheten. Poliser behöver få befogenheter att klara upp brott och de drabbade behöver känna sig sedda och förstådda. 

 

Kraven är för det mesta inte höga utan skulle kunna falla under kategorin basala. Ändå får de så lite utrymme medan kampanjen för att demontera Dalsland fortsätter. Det finns en inneboende urbaniseringstrend som på allvar måste utmanas av fakta och av människors faktiska livsdrömmar. Flera av dagens studenter, innovatörer och företagare är en del av morgondagens landsortsbefolkning som bidrar och själva berikas av livet i Dalslands blomstrande bygder.

 

Tobias Bernhardsson

Kommunalråd (C) i Färgelanda kommun, Dalsland

 

LÄS MER: En enda polisbil – i ett landskap lika stort som hela Storstockholm

 

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag