Foto: Lennart Rehnman
 Foto: Lennart Rehnman

Villägarna får betala för (s)kattesveket

Publicerad

Den socialdemokratiska partiledningen anstränger sig för att inte upprepa de misstag som begicks inför valen 2006 och 2010. Extra tydligt är detta inom skatteområdet. Breda väljargrupper ska lugnas. Fastighetsskatten ska exempelvis inte återinföras. Så förleds många i alla fall att tro.

Men Stefan Löfvens löfte till väljarna är bedrägligt. Den som tar del av de uttalanden som finansministerkandidaten Magdalena Andersson har gjort kan se att hon väljer att formulera sig allt annat än kategoriskt; folket ”älskar inte fastighetsskatten. Och då är jag pragmatisk” (Expressen 29/6), ”vi socialdemokrater har inga planer på att höja fastighetsskatten” (SR 1/7),” ”alla ekonomer gillar fastighetsskatten, men det gör inte svenska folket” (DI 29/6).

 

Ingenstans finns citat som även inbegriper hur partiet efter en valseger avser att agera när det ska förhandla med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Ingenstans har Magdalena Andersson sagt att kompromisser med den nya och pragmatiska åsikten kan uteslutas.

 

Slutsatsen måste bli att det socialdemokratiska löftet om fastighetsskatten endast gäller under den osannolika händelsen att partiet får egen majoritet i riksdagen.

 

Mer sannolikt är dock att ett eventuellt regeringsskifte på ett eller annat sätt inkluderar stöd från Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Då är en rimlig utgångspunkt att deras inbördes styrkeförhållanden och prioriteringar får genomslag på den gemensamma skattepolitiken.

 

I ett sådant läge kan Vänsterpartiets förslag om fastighetsskatten återfinnas i en kommande budgetproposition. Förslaget innebär att ägare av ett hus som är taxerat till mer än tre miljoner kronor ska kompletteras med en beskattning enligt den gamla metoden för fastighetsskatt, på det värde som överstiger nämnda nivå.

 

Mot bakgrund av Socialdemokraternas pragmatiska hållning, att ett gemensamt rödgrönt besked om fastighetsskatten saknas och att sakfrågan är av stor privatekonomisk betydelse för många småhusägare, har Skattebetalarnas förening med underlag från Statistiska centralbyrån (SCB) granskat effekterna av Vänsterpartiets förslag.

 

Resultatet borde få många småhusägare att bekymrat fundera över varför de rödgröna partierna inte ger ett gemensamt besked:

 

• Vänsterpartiets förslag innebär att nästan 4 av 10 småhusägare i Stockholms län drabbas av den återinförda fastighetsskatten. I snitt skulle dessa radhus- och villaägare få en skattehöjning på 16 000 kronor per år.

 

• Förslaget är i praktiken att betrakta som en särskild Stockholmsskatt. Nästan 6 av 10 husägare som skulle drabbas bor i Stockholmsregionen. I Stockholmsområdet berör det över 100 000 villaägare.

 

• Förslaget har en tydlig udd även mot låg- och medelinkomsttagare. 4 av 10 av landets småhusägare med ett högt taxeringsvärde har en inkomst upp till 28 800 kronor före skatt. 2 av 10 tjänar mindre än 18 000 kronor.

 

Vänsterpartiets förslag påminner en hel del om det gemensamma förslag som de rödgröna partierna lanserade inför valet 2010, och som Socialdemokraterna således då stod bakom. Även då var ställningstagandet ett pragmatiskt sådant – partiet var motståndare till den fastighetsskattereform som gjordes ett par år tidigare.

 

Så vad skiljer nu från då, mer än att Socialdemokraterna inför valet försöker bortse från kommande budgetförhandlingar? Endast ett gemensamt besked från de rödgröna partierna kan bringa klarhet.

Joacim Olsson

är VD är Skattebetalarnas förening

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag