Anna Lindenfors, Amnesty. Foto: Amnesty International.Anna Lindenfors, Amnesty. Foto: Amnesty International.
Anna Lindenfors, Amnesty. Foto: Amnesty International.
Johanna Westeson, Amnesty. Foto: Amnesty International.Johanna Westeson, Amnesty. Foto: Amnesty International.
Johanna Westeson, Amnesty. Foto: Amnesty International.
Åsa Regnér (S). Foto: NOELLA JOHANSSON/TT / TT NYHETSBYRÅNÅsa Regnér (S). Foto: NOELLA JOHANSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Åsa Regnér (S). Foto: NOELLA JOHANSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vill regeringen bli av med EU-migranterna?

Publicerad

Vill regeringen och minister Åsa Regnér bli av med de romer som kommit hit till Sverige? I sådana fall förslår vi att de är ärliga med det, skriver Amnestys Anna Lindenfors och Johanna Westeson.

Minister Åsa Regnér förklarar i Aftonbladet den 7 juni varför hon inte ger pengar åt tiggare. Hon vill “inte acceptera att människor sitter på marken och ber om pengar” samt att det ju är “ohälsosamt att bo i skjul och bilar utan värme, möjlighet att sköta sin hygien eller laga mat”.

Visst vore det underbart med en värld där ingen behöver sitta på marken och be om pengar eller sova i bilar. Men när verkligheten är en annan, ska vår motvilja mot tiggeri straffa dem som tvingas leva så? Lösningen finns i hemländerna, enligt Regnér. Kanske det. Men det kommer att ta tid. Den romska kvinna som här, nu, i dag, sitter utanför en matbutik i Sverige för att försöka få ihop slantar till sina barns skolböcker och mat hjälps knappast av att samtal förs mellan Sverige och Rumänien. 

En slutsats av Regnérs resonemang som i stället tar sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna skulle vara att romska utsatta EU-medborgare som kommer hit rimligen ska ha någonstans att sova som inte är ett skjul eller en bil. Att de ska kunna vistas här under någorlunda värdiga former, också för att kunna hitta en annan försörjning än tiggeri. Detta är vad FN:s expertkommittéer för mänskliga rättigheter rekommenderat Sverige att göra. Regeringen har ännu inte förklarat hur den ställer sig till dessa rekommendationer.

 

 

Att ge till tiggare är, enligt Regnér, att “upprätthålla nöden och den kriminalitet och beroendeförhållanden som kan följa”. Hur vet hon det? Är det så att just de pengar som människor får ihop genom tiggeri är smutsiga och omöjligt kan användas till något konstruktivt och framåtsyftande? Och menar Regnér verkligen att människor väljer att tigga i Sverige trots att det finns alternativ för dem i hemländerna?

Utsatta romska rumäner Amnesty pratar med berättar att de inget hellre vill än att vara hemma med sina barn, men att de inte kan försörja dem där. Det är för att de inte ser några alternativ som de är i Sverige. 

I ett möte förra veckan om samarbetsavtalet med Rumänien deltog såväl Åsa Regnér som statssekreterare Marius Adrian Dobre från Rumänien. Avtalet innehåller inte ett ord om romsk inkludering eller om behovet av att bryta den strukturella diskrimineringen av romer. Under mötet kom romer på tal först när vi från civilsamhället frågade hur samarbetet ska leda till att den historiska marginaliseringen och rasismen mot romer i Rumänien ska brytas. Svaret blev: avtalet gäller alla utsatta. Vi gör inte skillnad på folk och folk. Om vi särbehandlar romer innebär ju det att alla andra diskrimineras.

 

 

Men så fungerar ju inte ett effektivt antidiskrimineringsarbete, vilket Sveriges regering borde känna till. Om de grupper som särskilt utsätts för människorättskränkningar inte identifieras kommer kränkningarna att fortgå. Så samarbetet med Rumänien lämnar en mängd frågor. Vad gör Sverige egentligen för att cykeln av diskriminering av Rumäniens romer på allvar ska brytas?

Här hemma väljer regeringen att inte göra någonting för att utsatta romska rumäner ska få en något mera dräglig tillvaro. I stället förklarar en regeringsrepresentant att direktstöd till de mest utsatta är moraliskt fel. Och under tiden fortsätter människor i Sverige att sova i bilar och tigga för sin överlevnad, för att de helt enkelt inte ser några alternativ.

Nu efterlyser vi tydlighet från regeringen. Om syftet med er politik och ministerns uttalanden är att bli av med de romer som kommit hit från andra EU-länder, var ärliga med det. Men klä det inte i ord av omtanke om de mest utsatta.

 

 

Anna Lindenfors

Generalsekreterare Amnesty International svenska sektionen

Johanna Westeson

Sakkunnig diskrimineringsfrågor, Amnesty International svenska sektionen

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag