Margot Wallströms son, Viktor Wallström, just nu juniorkonsult på ett belgiskt PR-företag, vill slå ett slag för lobbyismen.
Margot Wallströms son, Viktor Wallström, just nu juniorkonsult på ett belgiskt PR-företag, vill slå ett slag för lobbyismen.

Viktor Wallström: Vi lobbyister är EU:s smörjmedel

Publicerad
Uppdaterad
I Sverige finns många fördomar mot lobbyisterna i Bryssel.
Men vår samhällsnytta är underskattad, skriver Viktor Wallström, lobbyist på Diplomat PR:s Brysselkontor och son till Europeiska kommissionens vice ordförande Margot Wallström. "Beslutsfattarna inom EU förväntar sig input och kommentarer från olika aktörer som kan komma att påverkas av framtida lagstiftning."
Jag har alltid haft ett stort intresse för både politik och näringsliv. Växande och välmående företag är livsviktiga i samhället, det märks tydligt nu när den ekonomiska krisen slår mot Europa och arbetslösheten börjar stiga. Samtidigt behövs en klok och humanistisk politik som både ser till ekonomin och människors behov. Det var den dynamiken och mitt dubbla intresse som gjorde att jag sökte Pol Mag-programmet i Uppsala efter min studentexamen från Europaskolan i Bryssel.
Mitt nya jobb, som juniorkonsult på Diplomat PR, fick jag genom att jag tillsammans med två vänner startade upp en svensk-belgisk juniorhandelskammare, JCCBS, i Bryssel, min hemstad, under hösten 2008. Vi insåg att det saknades ett forum och nätverk för alla unga svenskar som jobbar inom näringslivet och utanför EU-institutionerna. Där kom jag i kontakt med PR-branschen och min blivande arbetsgivare.
Mitt yrkesval som konsult i Bryssel är ett bra sätt att kombinera mina två intressen. Man jobbar med olika företag och deras viktigaste frågor med ett politiskt perspektiv. Lobbying anses kanske lite fult i Sverige men inom EU-systemet kan det ses som ett sorts remissförfarande. Beslutsfattarna inom EU förväntar sig input och kommentarer från olika aktörer som kan komma att påverkas av framtida lagstiftning.

Det finns en skev bild av hur lobbying går till, många ser framför sig att det bara är stora miljöfarliga bolag som ägnar sig åt politisk påverkan. Men detta är långt ifrån sanningen, direktivet som förbjuder vanliga glödlampor till förmån för lågenergilampor är ett tydligt exempel på hur framgångsrik lobbying kan se ut. De positiva miljöeffekterna blir tydliga, åtgärden beräknas halvera användningen av el för hembelysning i Sverige. I Bryssel finns tusentals lobbyister, allt från Greenpeace till Europafacket och Katalanska självständighetsförespråkare.
För mig är Bryssel en social och mångkulturell stad, uttryckt i en kort mening. De inflyttade Brysselborna, så kallade x-pats, har alla ganska liknande levnadsvanor. Det jobbas mycket och på fredagskvällarna möts man bland uteserveringarna på Place Luxembourg. Man får en gemensam identitet, bara genom att komma från ett annat land än Belgien. Sen är det klart att de olika nationaliteterna har extra bra koll på varandra. Man hör snabbt talas om en nyinflyttad svensk och med all säkerhet dröjer det inte allt för länge innan man råkar på varandra. Det är också intressant att notera hur svenskar blir mer svenska när de är utomlands. Då ska varje tradition firas ordentligt och folkdräkter och flaggor syns i mängder.
För mig har Bryssel också inneburit vardagsliv i en Brysselförort, grötfrukost på morgonen och bussen till skolan. Lördagskvällar framför belgisk tv och söndagseftermiddagar i parken. Den största behållningen med att ha vuxit upp i en internationell miljö tror jag är skolgången. Att få ta del av så många olika kulturer och språk - både bland lärare och elever - har varit mycket utvecklande. Sen att vi var närmare 3 000 elever i en skola som var byggd för 2 000 kanske bara gjorde det hela mer effektfullt.

På ytan är Bryssel ett ekorrhjul
med välklädda människor som målmedvetet rör sig i och mellan stora byggnader i glas och betong. Men det är bakom fasaderna som många viktiga beslut fattas och som allt fler lagar stiftas. Bryssel är i själva verket en smältdegel där 27 nationaliteter och kulturer sammanstrålar i gemensamma riktlinjer och värderingar. En ganska trevlig tanke tycker jag.
Jag är självklart partisk, tänker ni. Och ja, till viss del stämmer det. Jag har haft förmånen att växa upp i staden och miljön, träffat många människor som intresserar sig för EU och kunnat engagera mig i diverse debatter kring EU:s för- och nackdelar.

Margot Wallström.Foto: Jan Wiriden
Det är klart att det är trist att det finns människor som tror att allt jag tar mig för eller åstadkommer har att göra med min mamma. Men nu byter vi roller. För henne väntar Sverige och Värmland - som hon saknat under åren i Bryssel - och jag blir klar med studierna i Uppsala och slår ner pålarna mer permanent i Bryssel och ser fram emot nya mål.

VIKTOR WALLSTRÖM
Viktor Wallström är konsult på Diplomat PR:s Brysselkontor. Han spelar också i belgiska elitserien i innebandy.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag