Katrin Kisswani, ordförande för Läkare utan gränser. Foto: / ALEXANDER UGGLA/MSF
Katrin Kisswani, ordförande för Läkare utan gränser. Foto: / ALEXANDER UGGLA/MSF
Flyktingar utanför Morialägret på Lesbos. Foto: Alessandro Penso/Läkare utan gränser

Flyktingar utanför Morialägret på Lesbos.

 Foto: Alessandro Penso/Läkare utan gränser

Vi vägrar delta i EU:s cyniska byteshandel

Publicerad

Vi vill inte vara delaktiga i EU:s inhumana spel där människor förvandlas till spelpjäser.

Därför har vi avslutat vår verksamhet i Morialägret på Lesbos, skriver Läkare utan gränsers ordförande Katrin Kisswani.

Häromdagen avslutade vi vår verksamhet i Morialägret på Lesbos. Det var ett beslut vi fattade med tungt hjärta.

I flera veckor har våra team sett hur förhållandena blivit allt sämre i lägret. Ändå har vi fortsatt vårt medicinska arbete eftersom behovet har funnits. Nu går det inte längre. Spiken i kistan är avtalet mellan EU och Turkiet, en uppgörelse som påstår sig vara humanitär men som i själva verket har till syfte att förhindra människor från att komma till Europa.

Vi avslutar våra insatser eftersom för att vi inte vill vara delaktiga i EU:s omoraliska och inhumana spel där människor förvandlas till spelpjäser. Vi gör det för att vi, som humanitär organisation, vägrar att bli indragna i en cynisk byteshandel där en syrier ska få tillstånd att bosätta sig i Europa för varje flykting som Grekland skickar tillbaka till Turkiet. För oss är detta inte humanitärt. För oss är det en del av en politisk agenda som inte har någonting att göra med de humanitära principerna som utgör kärnan i vår verksamhet.

 

Morialägret har förvandlats från ett registreringscenter, en så kallad ”hotspot”, där flyktingar fick möjlighet att söka asyl i Grekland eller ett annat EU-land till en uppsamlingsplats varifrån de ska skickas tillbaka till Turkiet direkt, utan att kunna söka asyl.

Denna förändring innebär att den grundläggande respekten för mänskliga rättigheter och asylrätten inte längre garanteras. Som humanitär organisation kan vi inte delta i ett system där vårt arbete och vår närvaro utnyttjas för att underlätta massdeportation till Turkiet. Det gäller Moria och det kan i framtiden även gälla andra ”hotspots”.

Människorna i Moria har ofta flytt undan krig och våld, de har riskerat sina liv i överfulla båtar och hålls nu mot sin vilja kvar i lägret. I tisdags slutade vi transportera dit nyanlända och vi lade ner verksamheten vid vår klinik inne i lägret. Däremot fortsätter vi med övriga insatser på Lesbos, som att ge vård till nyanlända i vårt eget transitcenter Mantamados och på öns norra stränder. Vi kommer också fortsätta med våra mobila kliniker på ön för alla som befinner sig utanför EU:s hotspots.

 

Läkare Utan Gränser har aldrig varit den enda medicinska organisationen i Morialägret. Andra finns kvar för att ge vård till människorna som befinner sig därinne. Man får inte heller glömma bort det minst sagt märkliga i att humanitära organisationer och frivillignätverk sköter sådant som EU-länderna borde göra. Det är skamligt att vi efter så lång tid fortfarande behövs för att se till att flyktingarnas mest grundläggande medicinska behov tillgodoses.

Jag kom nyligen hem från Aten där jag besökte ett av de flyktingläger där Läkare Utan Gränser arbetar. Vad jag såg där var inga siffror i någon migrationsstatistik utan kvinnor, barn och män som befinner sig i en extremt utsatt situation.

Vi har vid flera tillfällen offentligt fördömt den humanitära kris som EU:s migrationspolitik har skapat på de grekiska öarna. Vi har kritiserat den grekiska regeringen för dess ovilja att förbättra mottagningsvillkoren och EU:s ledare för att prioritera murar istället för att skapa lagliga och säkra vägar till Europa för dessa extremt utsatta människor.

Nu räcker det. Nu avbryter vi insatsen i Moria. Den dagen som vi kan ge humanitärt stöd utifrån behov och inget annat, oberoende av den rådande politiska agendan, den dagen kommer vi att återvända.

 

Katrin Kisswani

Ordförande, Läkare utan gränser

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida