Justitieminister Beatrice Ask (M), Johan Linander (C), Caroline Szyber (KD), och Johan Pehrson (FP), vill införa en brottsrubricering, synnerligen grovt narkotikabrott,för att komma åt narkotikahandeln. Foto: Cornelia Nordström
Justitieminister Beatrice Ask (M), Johan Linander (C), Caroline Szyber (KD), och Johan Pehrson (FP), vill införa en brottsrubricering, synnerligen grovt narkotikabrott,för att komma åt narkotikahandeln. Foto: Cornelia Nordström

"Vi skärper straffen för narkotikabrott"

Publicerad

Under nästa mandatperiod inför vi en ny brottsrubricering:

synnerligen grovt narkotikabrott, skriver justitieminister Beatrice

Ask tillsammans med övriga allianspartiers rättspolitiska talesmän.

De allvarliga konsekvenserna av narkotika är väl kända.

I sommar har vi kunnat läsa om narkotikans förödande konsekvenser i Expressens granskning av kokainets väg från festen till döden. Det handlar om unga som fastnat i missbruk, om alldeles för tidig död och om den grova organiserade brottsligheten som ligger bakom och gör stora vinster på narkotikahandeln.

Därför är det viktigt att Sveriges narkotikalagstiftning ger utryck för en sträng, fast och konsekvent syn på narkotikabrott. Vi ska ha en ansvarsfull politik som visar att Sverige bryr sig om de problem som narkotika orsakar för människor och för vårt samhälle. Vi ska agera kraftfullt mot narkotikasmuggling och försäljning. Särskilt hårda ska vi vara mot de personer som profiterar på andras missbruk.

Narkotikastraffutredningen som tillsattes förra året, lämnade nyligen sitt betänkande till regeringen.

Av utredningen framgår att Sverige efter det att Högsta domstolen genom ett antal vägledande avgöranden (bland annat den så kallade junidomen) förändrade straffmätningen för narkotikabrott och nu ligger i underkant när det gäller straffen för de riktigt grova narkotikabrotten. Högsta domstolens nya praxis innebär att andra omständigheter än typ av och mängd narkotika ska vara av större betydelse när straffen bestäms. Den nya praxisen har dock också medfört väsentligt kortare strafftider för innehav av mycket stora mängder narkotika.

Utredningen presenterar en del nya förslag. Bland annat att straffskalorna för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling, som nu är fängelse i lägst två och högst tio år, ska delas upp i ett grovt brott och ett synnerligen grovt brott. För grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling föreslås fängelse i lägst två och högst sju år. Narkotikabrott eller narkotikasmugglingsbrott som är att anse som synnerligen grovt ska innebära fängelse i lägst sex och högst tio år. Syftet är bland annat att säkerställa att de längre strafftiderna, mellan sex och tio år, används för de grövsta brotten, då det handlar om stora mängder narkotika eller när en eller flera personer gör stora vinster på andras missbruk. De längre strafftiderna föreslås också komma till användning när man bjudit missbrukare på en ny sorts narkotika i syfte att få efterfrågan på denna eller där minderåriga bjudits på/introducerats till narkotika.

Alliansregeringen är överens om att fortsätta driva en restriktiv narkotikapolitik i Sverige. Det handlar bland annat om fortsatta satsningar på missbruksvård. Ett annat steg är att skärpa straffen för de allra grövsta brotten. Alliansregeringen kommer därför att följa utredningens förslag och införa ett synnerligen grovt narkotikabrott. Därmed skärps straffen för de allra grövsta narkotikabrotten under nästa mandatperiod.

Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson, Morgan Johansson, har också välkomnat utredningsförslagen om straffskärpningarna. Han sade till Ekot att om han blir justitieminister så ska han se till att förslagen blir verklighet.

Frågan är dock hur han tänkt sig att det ska gå till? Socialdemokraternas naturliga samarbetspartner i en regering, Miljöpartiet, vill inte skärpa straffen för narkotikabrott. För att förslag ska bli en proposition krävs kollektiva beslut som alla partier i en regering är överens om. Att som Johansson bortse från att Socialdemokraterna måste samarbeta med andra vid ett eventuellt maktskifte är oseriöst. Därför är frågan viktig; kommer en regering med (S) och (MP) att skärpa straffen för de allra grövsta narkotikabrotten?

Den rödgröna röran är också i övrigt påtaglig på rättsområdet. Socialdemokraterna håller låg profil och duckar gärna rättspolitiska frågor, medan Vänsterpartiet exempelvis vill att dömda personer ska släppas ut ur fängelse när de avtjänat halva tiden av sitt straff. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill inte att polisen ska få använda sig av hemliga tvångsmedel för att klara upp grova brott. De vill dessutom försvåra kameraövervakning i stöldutsatta butiker. Nu råder det alltså oenighet även om narkotikapolitiken.

Grovt kriminella i den organiserade brottsligheten ser nog gärna att en ny rödgrön regering tar över efter höstens val. Vi andra bör överväga vad det skulle innebära för möjligheterna att bekämpa grov kriminalitet.

 

Beatrice Ask, (M)

Johan Linander, (C)

Caroline Szyber, (KD)

Johan Pehrson. (FP)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida