Jean-Claude Juncker.Jean-Claude Juncker.
Jean-Claude Juncker.
Foto: LARS PEHRSON/SVD/TT / SVENSKA DAGBLADET TT NYHETSBYRÅNFoto: LARS PEHRSON/SVD/TT / SVENSKA DAGBLADET TT NYHETSBYRÅN
 Foto: LARS PEHRSON/SVD/TT / SVENSKA DAGBLADET TT NYHETSBYRÅN

Vi måste ta ansvar för vårt eget försvar

Publicerad

Vi har alltför länge förlitat oss på andras militära styrka. Vi måste nu gripa chansen att ta ansvar för vårt eget försvar. Detta är vi skyldiga våra medeuropéer, skriver EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

EU:s mjuka makt är utan tvekan en framgång. Genom vår diplomati, vår utvecklingspolitik och våra handelsförbindelser bidrar vi européer till att skapa stabilitet och främja fred, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i världen. Men enbart mjuk makt har inte den kraft som krävs.

Ett säkert, fritt och fredligt Europa är ingenting som kan tas för givet. Minnena av terror och blodsutgjutelse är fortfarande för levande för många människor i hela Europa. En blick på vårt omedelbara grannskap, med spänningar i öst och ett brutalt krig i Syrien, räcker till för att visa att krig inte är något som hör det förflutna till.

Strävanden mot att upprätta ett gemensamt försvar har varit en del av det europeiska projektet alltsedan dess början. Men än så länge har dessa ambitioner till största delen inte infriats. Det är dags för oss att göra mer.

Ineffektivitet och splittring står oss dyrt. I EU håller vi oss med 178 olika vapensystem, medan USA bara har 30. Samtidigt har vi i Europa fler tillverkare av helikoptrar än vi har regeringar som kan köpa dem. Och vi unnar oss lyxen att ha 17 olika modeller av stridsvagnar, medan USA uppenbarligen klarar sig utmärkt med bara en modell.

 

LÄS MER: Därför är Trump ett hot mot Europa

 

Bristande samarbete i fråga om försvar och säkerhet kostar oss varje år mellan 25 och 100 miljarder euro. EU:s medlemsstater skulle ha mycket att vinna på att utnyttja fordon gemensamt, standardisera ammunition och bedriva forskning gemensamt i stället för separat.

Detta är anledningen till att EU-kommissionen har föreslagit en europeisk försvarsfond. Även om den inte kommer att ersätta de nationella försvarsbudgetarna kommer den att uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta kring gemensam forskning och utveckling och gemensamma inköp av utrustning och teknik på försvarsområdet. Det ligger i vårt intresse säkerhetsmässigt och gynnar skattebetalarna i lika hög grad. Medlemsstaterna kommer att fortsätta att styra utvecklingen och själva besluta vilka projekt de vill prioritera – det må gälla drönarteknik eller satellitkommunikation eller gemensamma helikopterinköp i stor skala. Det mervärde som EU-kommissionen kommer att tillföra är att kombinera dessa insatser och på så sätt möjliggöra mer samordnade, systematiska och effektiva projekt. 

Men en verklig europeisk säkerhets- och försvarsunion kan inte köpas för pengar. Vi behöver också politisk vilja och ambition. Jag vill att vi ska föra en uppriktig diskussion om hur vi ska gå vidare – som en del av diskussionen om Europas framtid.

Vi håller redan på att få upp farten. Förra månaden beslutade alla medlemsstater enhälligt att inrätta den första militära planerings- och ledningskapaciteten som ska ta över befälet över EU:s utbildningsuppdrag. Detta är ett första steg som måste följas av större. 

Vi har alltför länge förlitat oss på andras militära styrka.

EU har redan de verktyg som behövs för att övergå från det nuvarande lapptäcket av bilateralt och multilateralt militärt samarbete till effektivare former av integration på försvarsområdet. EU-fördraget ger en möjlighet till ett varaktigt, strukturerat samarbete för alla medlemsstater som önskar och kan gå vidare tillsammans. Jag tror att tiden är inne för att använda oss av den.

Detta tillvägagångssätt kompletterar vårt samarbete med Nato, som är av avgörande betydelse för vår framtid. När allt kommer omkring hör 22 av våra medlemsstater till försvarsalliansen. Men vårt Natosamarbete kan inte längre användas som ett bekvämt alibi för att argumentera mot självständiga europeiska insatser.

Vi har alltför länge förlitat oss på andras militära styrka. Vi måste nu gripa chansen att ta ansvar för vårt eget försvar. Detta är vi skyldiga våra medeuropéer, eftersom det först och främst är Europas befolkning som driver på ett närmare försvarssamarbete. I nästan alla EU-länder ser man säkerheten som en av de tre viktigaste prioriteringarna, och tre fjärdedelar av européerna är positivt inställda till en gemensam säkerhets- och försvarspolitik.

Att känna sig säker och trygg i sitt eget hem är den mest grundläggande och universella rättigheten.

Vår union bör se till att européerna har den.

 

Jean-Claude Juncker

EU-kommissionens ordförande

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag