Vill se förändring. Bert Karlsson förstår inte varför det inte läggs ner mer resurser på att få bukt med prostatacancer. "Varför diskrimineras männen? Varför har vi ingen prostatacancergala?" skriver han. Foto: Christian Örnberg
Vill se förändring. Bert Karlsson förstår inte varför det inte läggs ner mer resurser på att få bukt med prostatacancer. "Varför diskrimineras männen? Varför har vi ingen prostatacancergala?" skriver han. Foto: Christian Örnberg

Vi låter män med cancer dö

Publicerad
Uppdaterad
Vi har en bröstcancergala, och det är bra. Men varför har vi ingen prostata-cancergala? Omkring 2500 män dör årligen i prostatacancer - många av dem helt i onödan! Samtidigt satsar vägverket miljarder på vägar och skyltar för att rädda 150 liv om året och politiker i min egen region satsar på Arnfilmsprojektet. Att cancervården har havererat kostar varje år tusentals människor livet. Det skriver Bert Karlsson, som själv opererades för prostatacancer för fem år sedan.
Sverige investerar i att rädda liv. Och det är bra. Men gör samhället, de folkvalda beslutsfattarna, verkligen de rätta prioriteringarna när vägverket får miljarder till att bygga vägar och byta skyltar i ambitionen att spara ytterligare 150 liv om året, samtidigt som sjukvården indirekt tar livet av tusentals svenskar som av ekonomiska skäl inte tillåts testa om de har prostatacancer eller tarmcancer.

"Kom i tid".
Det är så de säger, cancer- läkarna. Det absolut viktigaste är att sjukdomen upptäcks så tidigt som möjligt, och det gäller de i Sverige tre vanligaste cancerformerna: bröstcancer, prostatacancer och tarmcancer. Men kommer vi i tid, och får vi chansen att komma i tid? Nej, inte alltid. I vissa fall för att vi själva väntar för länge, och i alltför många fall för att vi inte tillåts genomföra de tester och kontroller vi har rätt till. 2006 fick 9263 svenska män diagnosen prostatacancer. Året innan avled 2451 i sjukdomen. Så här har det sett ut under hela 2000-talet; omkring 2500 döda i prostatacancer, år efter år.

Vi har en bröstcancergala,
och det är bra. Men tack vare en utbyggd mammografi är dödligheten i bröstcancer nu nere i under tio procent. Att några hundra svenska kvinnor avlider i sjukdomen varje år är illa nog. Men frågan måste ställas: Varför diskrimineras männen? Varför har vi ingen prostatacancergala? Och varför togs subventionerna på viagra bort? Kan Gudrun Schyman och alla andra feminister svara på det? Varje år insjuknar omkring 5500 svenskar i cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Drygt 2000 avlider i sjukdomen. Om de som drabbas kom tidigare till läkaren skulle många liv kunna räddas.

"Kom i tid", säger läkarna
. Visst, vi vill komma i tid, vi vill få chansen att leva vidare. Men vi får ju inte! I dag avstår många från att testa sig därför att det helt enkelt är för krångligt; det är köer till läkarna, det krävs remisser och vår oro ifrågasätts. Självklart ska det inte behövas en remiss för att göra ett PSA-test eller att ta ett avföringsprov. Om det är en ekonomisk fråga, går det ju faktiskt att låta patienten betala för provet. Hur många känner till att det finns enkla mag- och tarmtester att köpa på Apoteket, tester där du själv kan kontrollera om du har blod i avföringen? Få. Det är knappt att de anställda ens vet om det, och sjukvården gör i alla fall inget för att marknadsföra det. Så där är strukturen inom hela vårdapparaten; det finns massor med nyheter som svenska folket aldrig får reda på.

Varför satsar inte sjukhusen
på ännu flera operationsrobotar för behandling av prostatacancer? En robot kostar omkring 15 miljoner kronor, och är inte bara humanare eftersom den skonar nervsystemet och därmed minskar risken för biverkningar, utan också en bra affär för vården. I stället för fem, sex dagars sjukhusvistelse efter en behandling, kan de som opereras med roboten lämna sjukhuset efter en eller två dagar. Det innebär en besparing på närmare 40000 kronor per patient. Tre behandlingar om dagen 150 dagar om året betyder drygt 13 miljoner kronor i minskade vårdkostnader om året.

I min egen region,
Västra Götaland, har politikerna prioriterat satsningar i Arnfilmsprojektet framför investeringar i människors liv. Först i höst har man beslutat köpa in en operationsrobot. Du har rätt att bli opererad av roboten, oavsett var du bor - kräv det! På sjukhuset i Kalmar har urologen Sonny Schelin tagit fram den så kallade Kalmarmodellen, en metod där prostataförstoring värmebehandlas. Metoden är patientvänlig, kostnadseffektiv och behandlingsbeständig. Varför följer inte fler sjukhus efter? Efter operation av prostatacancer får patienten problem med att han kissar ofta och har svårt att hålla tätt. Behandling i en speciell tryckkammare kan göra att man slipper gå med blöja. Men hur många känner till att den här möjligheten finns, och varför marknadsförs den inte?

Omkring 5000 svenskar
avlider årligen i två av våra vanligaste cancerformer, samtidigt som vägverket får miljarder till vägförbättringar med ambitionen att spara 150 liv i trafiken. Siffrorna över antalet döda är förstås skrämmande för alla de som drabbats av sjukdomen. Men siffrorna borde också skrämma dem som bär ansvaret för hur vi prioriterar våra skattemedel. De borde mana till eftertanke i en värld där vi inte har en aning om vem som ska drabbas härnäst; om en timme, i morgon, i övermorgon...

Vi vet att överlevnaden
skulle kunna vara betydligt högre om exempelvis tarmcancer upptäcktes i ett tidigt skede. Då kan cancern nästan alltid botas. Så var finns det politiska ansvaret för den havererade cancersjukvård som tvingar tusentals patienter till utdraget och onödigt lidande? Och var finns det politiska ansvaret för de prioriteringar som gör att tusentals cancersjuka svenskar dör - helt i onödan, år efter år? Drabbas politikerna aldrig av cancer, och kan vårdapparaten verkligen fortsätta ta livet av folk, utan att någon ställs inför rätta?

Bert Karlsson

Bert Karlsson är entreprenör och bland annat aktuell i programmet ”Matakuten”.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag