Isak Skogstad, högstadielärare.Isak Skogstad, högstadielärare.
Isak Skogstad, högstadielärare.
Lärare ska vara akademiska förebilder med auktoritet i klassrummet, skriver Isak Skogstad. Foto: ShutterstockLärare ska vara akademiska förebilder med auktoritet i klassrummet, skriver Isak Skogstad. Foto: Shutterstock
Lärare ska vara akademiska förebilder med auktoritet i klassrummet, skriver Isak Skogstad. Foto: Shutterstock

Vi lärare ska vara auktoriteter – inte kompisar

Publicerad

Vi lärare ska inte vara kompisar med eleverna, vi ska vara akademiska förebilder med auktoritet i klassrummet. Det tycks även våra elever efterfråga, skriver Isak Skogstad.

För ett tag sedan sa den SKL-medarbetare som är ansvarig för skolans digitalisering i en intervju att lärare som inte vet vem YouTube-stjärnan Therese Lindgren är eller hur man sänder live på Facebook inte borde få arbeta i skolan.  Utöver att uttalandet i sig är helt befängt, varför ska en lektor i franska få sparken för att vederbörande inte har koll på diverse ungdomsidoler?, så vittnar det om en ängslighet som jag har upplevt från flera håll: att skolan förväntas vara en slags förlängd del av elevernas fritid, där elevernas fritidsintressen står i fokus och där lärarrollen degraderas från en kunskapsförmedlande auktoritet till en universitetsutbildad lekledare.

Det är ingen önskvärd väg att gå. Vi lärare ska inte vara kompisar med eleverna, vi ska vara akademiska förebilder med auktoritet i klassrummet. Det tycks även våra elever efterfråga. När Sveriges Elevkårer, som företräder 100 000 elever, frågade sina medlemmar vad de ansåg vara viktig för deras studiemotivation uppgav hela 97 procent av dem att det viktigaste är ämneskunniga lärare. 

 

Det borde inte vara kontroversiellt

 

Ämneskunniga lärare kan vidga elevernas horisont med ny kunskap och bildning. Med studiero och disciplin i klassrummet kan skolan möjliggöra att alla elever lyckas i skolan – även de som inte kommer från hem där skolarbete premieras. Det borde inte vara kontroversiellt, flera studier visar att skolor med en tydlig hierarki som betonar traditionell undervisning och kunskap gynnar lågpresterande elever. Det, om något, borde den svenska skolan ta lärdom av i tider med oroväckande låga kunskapsresultat.

Idén om att lärare ska underhålla eleverna och utforma undervisningen efter deras fritidsintressen i syfte att fånga deras engagemang är dessvärre både utbredd och destruktiv. Jag fick tidigt i min lärarutbildning lära mig att det som utmärkte skickliga lärare var att de lyckades få eleverna att tycka att undervisningen var rolig. Intentionen i budskapet var säkerligen god, men ett sådant synsätt riskerar att trivialisera undervisningen och skolan som samhällsbärande institution.

 

Då vi helt enkelt lär oss det vi tänker på

 

Det är ingen nyhet att skolarbete och studier kräver både ansträngning och studiedisciplin, vilket sällan är särskilt roligt. Att undervisningen ska konkurrera i underhållningsvärde med dopaminutsöndrande datorspel eller Snapchat är orealistiskt. Att lära sig ekvationer eller ett nytt språk är ofta såväl motigt som svårt i början, men den kortsiktiga ansträngningen kommer i ett längre perspektiv att bidra till mer kunniga och bildade elever. Det är inte konstigt att så många bäst minns de lärare som var genuint intresserade av sina ämnen och som vågade ställa krav på sina elever.

Självfallet kommer det alltid att finnas elever som finner glädje i skolarbete, men som hjärnforskaren Daniel Willingham ofta påpekar riskerar ämneskunskapen att gå förlorad när undervisningen utformas efter elevernas fritidsintressen, då vi helt enkelt lär oss det vi tänker på. Om en lärare använder Minecraft i religionskunskapen för att bygga kyrkor kommer säkerligen elevernas engagemang att öka. Men risken är att de kommer att tänka mer på datorspel i stället för utformningen av en kyrka. Resultatet blir då, föga förvånande, att eleverna riskerar att lära sig mer om det i stället för själva ämneskunskapen. 

Svenska elever har korta skoldagar och långa ledigheter. Tiden i klassrummet är alltför viktig för att slösas bort. Det är hög tid att återupprätta lärarens roll som kunskapsförmedlande auktoritet. Kunskap och bildning kommer stå emot tidens tand – till skillnad från diverse youtubers och datorspel.

 

Isak Skogstad

Högstadielärare och skoldebattör

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag