Den 4:e och 5:e september firas den Europeiska Judiska Kulturdagarna i hela Europa. I Sverige firas dagarna i Stockholm med Stockholms Judiska Församlings Kulturkommitté som arrangör och vi är stolta att kunna presentera ett program med bland annat postbiblisk konstpop från New York, judisk stadsvandring, libysk koshermat, judisk-svensk släkthistoria och en stor konsert med Georg och Sarah Riedel.
Konstutövare med judisk bakgrund har länge spelat en viktig roll i det svenska kulturlivet. Rötterna till den judiska kulturella rikedomen finns i en tradition av frimodigt, intellektuellt sökande i den judiska religionen och i mötet med majoritetskulturen i de länder där judarna bott.
I Judiska Församlingens Kulturkommitté har vi kunnat samla framstående utövare från flera konstområden, med kontaktnät till hela kulturlivet. Här finns företrädare både för etablerad kultur och för nyare experimentella uttryck. Vår målsättning är att med konst och kultur bygga broar mellan den judiska nationella minoriteten och samhället i övrigt.

Många medlemmar i våra församlingar har kommit till Sverige som flyktingar med tunga erfarenheter av förtryck. Erfarenheter som gör att säkerheten vid våra arrangemang alltid prioriteras högt. På senare år har vi dessutom tvingats öka vaksamheten eftersom många händelser ute i världen - i Mellanöstern och i konflikten mellan Israel och dess grannar - har spillt in i vårt land och har kommit att starkt påverka livet också för oss judar i Sverige.
De upprörande attackerna mot judar i Malmö under året har visat att den vaksamheten är mycket befogad. Också i Göteborg och Stockholm har vi haft allvarliga incidenter som borde öka samhällets insatser för den judiska minoritetens säkerhet.

Judarna i Sverige har funnits i landet sedan slutet av 1700-talet och är i dag en väl integrerad minoritet. Vi har kunnat behålla våra traditioner samtidigt som vi fullt ut deltar i det svenska samhället och bidrar till dess utveckling. Detta manifesteras i den rika svensk-judiska kulturskatten som de judiska församlingarna i Sverige arbetar för att utveckla och sprida.

Inför den Europeiska Judiska Kulturdagen ställs vi i en mycket svår situation. De ekonomiska resurser som krävs för att tryggt kunna genomföra en öppen kulturdag för en bred publik blir omöjliga att klara av för Judiska Församlingen i Stockholm med 4 400 medlemmar. Samtidigt frågar vi oss varför myndigheterna i vårt land överlåter åt gruppen judiska svenska medborgare att ta det ekonomiska ansvaret för det som självklart är en medborgerlig rättighet?

Judarna i Sverige är en av fem erkända nationella minoriteter som enligt lag tillerkänns alla de rättigheter som tillkommer svenska medborgare i övrigt, samtidigt som vi också skall ges möjlighet att utveckla våra egna traditioner. Det är allvarligt att vi saknar engagemang och stöd för detta från ansvariga politiker. Våra judiska församlingar har inte råd att betala för säkerheten. Där behöver vi nu samhällets hjälp.
Justitieminister Beatrice Ask, integrationsminister Nyamko Sabuni och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, hur klarar vi säkerheten när vi firar Europeiska Judiska Kulturdagen?



ROBERT WEIL,
LENA POSNER-KÖRÖSI
OCH STEFAN BÖHM
Robert Weil är ansvarig för kulturfrågor i Stockholms Judiska Församling.
Lena Posner-Körösi är ordförande i Judiska Centralrådet i Sverige.
Stefan Böhm är ordförande i Stockholms Judiska Församlings Kulturkommitté.