Malin Lernfelt. Foto: Privat.Malin Lernfelt. Foto: Privat.
Malin Lernfelt.  Foto: Privat.
Foto: Shutterstock.Foto: Shutterstock.
 Foto: Shutterstock.

Vi gör våra barn till försökskaniner

Publicerad

Kombinationen elevstyrd undervisning, rolighetsvurm och ogenomtänkt användning av sociala medier i skolan må kännas nytänkande.

Men det skapar en generation uppmärksamhetstörstande individer med bristande uthållighet, skriver Malin Lernfelt.

Bakåtsträvare. Gammalmodig. Vill du att det skall vara som i Madicken? Sådant får de flesta som ifrågasätter utvecklingen i den svenska skolan ofta höra.

Speciellt känsligt tycks det vara att rikta kritik mot pedagoger som glatt vittnar om hur de låter eleverna och deras personliga känslor och åsikter styra undervisningen och som lägger avsevärda mängder lektionstid på sociala medier och andra verktyg där syftet är att eleverna skall publicera sig.

Detta trots att alla som diskuterar skolfrågor bör känna till att allt som sker i skolan skall vara vetenskapligt förankrat. Så säger lagen. Annars gör vi våra barn till försökskaniner i ett gigantiskt experiment som riskerar att sluta i princip hursomhelst. Vilket är precis vad som sker just nu.

I dagsläget finns det inget vetenskapligt stöd för att det skulle vara gynnsamt att unga facebookar eller poddar i skolan, samtidigt som allt för många inte uppnått önskvärd förmåga i läsning och räkning eller knappt kan placera ut Europas länder på en karta.


LÄS MER: Varje dag filmas lärare och elever i smyg

 

Däremot är det ett faktum att vi lär oss bäst genom att kunskap överförs från en individ till en annan. Som vid lärarledda lektioner. Denna kunskap bör dessutom följas upp och repeteras om och om igen.

Ett barn eller en tonåring som tillåts ha allt för stort inflytande över skolarbetet åläggs ett ansvar han eller hon inte är mogen nog att ta.  

Kombinationen elevstyrd undervisning, rolighetsvurm och ogenomtänkt användning av sociala medier i skolan må kännas nytänkande. Men det skapar en generation uppmärksamhetstörstande individer med bristande uthållighet och oförmåga att ta till sig all form av information som inte direkt relaterar till deras egen vardag.

De skojiga, moderna pedagogerna är dock inte ensamma om att driva fram en utveckling som frångår vetenskap och traditionella bildningsideal och gör navelskåderi till norm. Vid sidlinjen sitter sociala medieexperter, kommunala IT-strateger, politiker och Skolverket och hejar på. Skolverket har dessutom lanserat något de kallar ”entreprenöriellt lärande” vilket ofta går hand i hand med ovanstående.

I det entreprenöriella lärandet skall elever enligt myndigheten ”ta ansvar för sitt lärande” och ”resultatet skall vara till nytta utanför skolan” något som man menar gör skolarbetet ”mer verklighetsanknutet”.

Som om traditionella skolämnen inte skulle ha något med verkligheten att göra. Vilket de har i allra högsta grad. Det är i praktiken omöjligt att förstå, beskriva eller analysera omvärlden om man saknar grundläggande kunskaper och insikter om hur vårt samhälle är uppbyggt, om historiska skeenden eller om man inte kan räkna eller ta till sig längre och mer djuplodande text.

 

LÄS MER: Dags att förbjuda pennan i klassrummet

 

Att dessa för varje individ i vårt samhälle så viktiga kunskaper hamnar i bakvattnet i många klassrum och teknikutveckling och självförverkligande i stället blir det som lyfts fram är därför djupt oroande.

Kalla mig gärna bakåtsträvare. Men jag tycker inte att det är en önskvärd utveckling när skolan i allt högre grad ägnar sig åt att fostra "Paradise hotel"-deltagare.

Bildningsförnekarnas pedagogik är inte särskilt mycket bättre än överlärardito a la Madicken.

Ska man överhuvudtaget använda nya medier i skolan bör detta göras med förnuft och med ett tydligt syfte annat än att eleverna skall rulla runt i navelludd eller synas till varje pris.

Rimligtvis borde skolan vara en fristad från just den sortens trams.

 

Malin Lernfelt

Liberal debattör

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag