Margot Wallström. Foto: Jonas Ekströmer/Tt
Margot Wallström.  Foto: Jonas Ekströmer/Tt
Isabella Lövin. Foto: Jonas Ekströmer/Tt
Isabella Lövin.  Foto: Jonas Ekströmer/Tt

Vi ger 350 miljoner i hjälp till Syrienkrisen

Publicerad

Många människor som drabbats av kriget i Syrien har förlorat hoppet om en dräglig framtid. Humanitärt bistånd räcker inte. Därför ger nu Sverige 350 miljoner extra i nödhjälp, skriver utrikesminister Margot Wallström och biståndsminister Isabella Lövin.

Kriget i Syrien går snart in på sitt femte år. Larmrapporter kommer om hur vintern slår mot flyktingarna inne i Syrien som inte har tillräckligt varma kläder och skor, och bilder på utmärglade människor vittnar om hur svält används som en krigsstrategi.

Över 400 000 människor svälter i belägrade städer. Det är fullständigt oacceptabelt och de personer som är ansvariga för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser måste ställas till svars. 13,5 miljoner människor i Syrien behöver humanitärt bistånd eller har tvingats fly sina hem. Sverige var pådrivande när FN:s resolutioner om ökat humanitärt tillträde antogs, nu driver vi på för att de ska respekteras. På den internationella givarkonferensen som inleds i London i dag utlovar Sverige 350 miljoner kronor ytterligare i nödhjälp till dem som drabbats av kriget i Syrien.

Men humanitärt bistånd räcker inte. Många människor har förlorat hoppet om en dräglig framtid. Det gäller både de som valt eller tvingats att stanna i Syrien och de som flytt till grannländerna.

De har mycket små möjligheter att arbeta och alltför många barn får inte gå i skolan. Situationen är mycket oroande.

En politisk lösning är nödvändig för att få slut på konflikten. Därför är det välkommet att fredsförhandlingarna i Genève inleddes trots att de nu gör uppehåll och trots att det kommer att ta tid att nå en lösning på konflikten. De intensifierade ryska bombningarna och världens oförmåga att få Assadregimen att följa säkerhetsrådets krav på stopp för belägringar och bombningar av civila, ge fullt humanitärt tillträde till civilbefolkningen, samt frige politiska fångar har starkt bidragit till att de nu pausade fredssamtalen äventyras.

 

Givarkonferensen i London är central för att mobilisera stöd till alla de människor som drabbats av krigets fasor och för att ge hopp som kan lägga grunden för en kommande fred.

FN-sändebudet Staffan de Mistura har Sveriges fulla stöd. För att öka förutsättningarna att samtalen i Genève ska lyckas ger vi också ett omfattande stöd för att öka kvinnors deltagande och inflytande i förhandlingarna.

Värdssamfundet måste försöka ingjuta hopp och stödja de positiva krafter som finns. Till London tar vi därför med oss både löften om ökat humanitärt bistånd och Sveriges nya Syrienkrisstrategi som innehåller insatser för 1,7 miljarder kronor de kommande fem åren. Sverige är det första landet som antar en långsiktig strategi för Syrienkrisen, en modell som vi anser att fler länder borde ta efter.

Strategin syftar till att lindra effekterna av konflikten både inne i Syrien och i grannländerna. Under konferensen kommer vi att driva på för att fler länder ska öka biståndet inom fem områden som är centrala i den svenska Syrienstrategin:

 

 Människor i Syrien och i grannländer måste få ökade möjligheter att försörja sig själva. Egen försörjning ger hopp, det minskar risken för tvångsäktenskap, tvångsarbete och värvning till terroristgrupper, vilket påverkar allas vår säkerhet. I grannländerna kan det minska spänningarna mellan flyktingar och lokalbefolkningen och ge människor värdighet och framtidstro. Det bevarar och bygger också befolkningens kompetens, vilket är viktigt för framtiden.

 Fler människor måste få tillgång till samhällstjänster inne i Syrien och i grannländerna. Det innebär att fler barn får gå i skola och fler får tillgång till vatten, sanitet och sjukvård. Över tre miljoner barn går inte i skolan och antalet ökar. Riskerna för barnarbete och rekrytering av barnsoldater är överhängande. Om vi inte tar krafttag riskerar vi en förlorad generation vilket kommer att försvåra återuppbyggnaden.

 De modiga civilsamhällesorganisationer som finns kvar i Syrien och förhandlar lokala vapenvilor, verkar för dialog och dokumenterar brott mot de mänskliga rättigheterna behöver mer stöd. Sverige är i dag en av få givare till dessa organisationer.

 Arbetet för att förebygga våld mot kvinnor och flickor och för att de som utsatts för sexuellt våld ska få rehabilitering och vård måste få mer resurser.

 Kvinnor ska kunna delta på lika villkor som män i fredsarbetet. Sverige ger konkret stöd till kvinnligt deltagande i Geneveförhandlingarna och till kvinnor som är aktiva i det lokala fredsarbetet inne i Syrien. Fler länder behöver göra mer för att se till att halva Syriens befolkning inte exkluderas från fredsarbetet.

Vår förhoppning är att Londonkonferensen kommer innebära en väsentlig ökning av omvärldens stöd till de drabbade i Syrien. Bistånd kommer dock inte att göra slut på kriget. För det krävs en politisk lösning och att terroristorganisationen Daesh besegras. Men rätt använt kan biståndet lägga grunden för en framtida fred. Det är också en livlina för många människor, och det kan ingjuta framtidstro och visa att omvärlden inte glömt bort dem.

 

Margot Wallström (S)

Utrikesminister

Isabella Lövin (MP)

Biståndsminister

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kommentera och läs andras kommentarer Regler & villkor
Till Expressens startsida