Birgitta Ohlsson. Foto: Lisa Mattisson Exp
Birgitta Ohlsson.  Foto: Lisa Mattisson Exp

Vi får inte glömma kommunismens offer

Publicerad

Trots att jag växt upp i ett Europa, där ungefär 40 procent av EU-länderna var diktaturer på 1970-talet, var undervisningen om kommunismens offer frånvarande.

Det var november 1989. Jag gick i åttonde klass och lärarstrejken skulle snart bryta ut. Bara 67 mil från klassrumsfönstret i Kärna skola i min lilla östgötska barndomsort Malmslätt utspelade sig världsomvälvande händelser. Sovjetunionens imperium darrade. Frihetsaktivister i land efter land i Baltikum, Öst- och Centraleuropa samlade sina krafter.

Kommunistpartiets politbyrå i Östtyskland/DDR beslöt på kvällen torsdagen den 9 november att tillåta privata besök i Väst via Östberlin. Berlinmuren föll. Knapp ett år senare hade Öst- och Västtyskland återförenats. Vänsterdiktaturerna i Öst- och Centraleuropa rämnade en efter en. Resten är historia.

 

Men trots att denna världsdramatik utspelade sig geografiskt närmare mitt hem än morföräldrarnas Västerbotten. Trots att hela Europas historia och geografi ritades om i grannländerna. Trots att jag växt upp i ett Europa, där ungefär 40 procent av EU:s nuvarande 28 medlemsländer var kommunistiska/socialistiska diktaturer i mitten av 1970-talet, var undervisningen om kommunismens offer och Stalins terror frånvarande.

Många svenska skolungdomar växer än i dag upp utan att få lära sig tillräckligt om kommunismens förtryck och dess despoter. En Demoskopundersökning från UOK, Föreningen för upplysning om kommunismen (2007) visade att 90 procent av de svenska ungdomarna då inte kände till Sovjetkommunismens Gulagläger. 95 procent kände däremot till nazisternas dödsläger Auschwitz. En femtedel av de unga trodde att inga alls eller färre än tio tusen människor hade mördats under kommunistregimer. I själva verket rör sig om hundra miljoner döda.

 

En hel del har skett sedan undersökningen gjordes. Det står exempelvis i grundskolans nya läroplan för högstadiet i historia (2011) - tack vare Folkpartiet – att högstadieeleverna ska läsa om ”Båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag". Jag gav som demokratiminister (2013) Forum för Levande Historia i uppdrag att samla ögonvittnens berättelser om brott mot mänskligheten under både kommunistiska regimer och Förintelsen. Detta används nu i svenska högstadie- och gymnasieskolor. Det finns ingen starkare historielektion än att uppleva historien direkt från ett ögonvittne. Detta projekt följdes (2014) upp med resor för skolklasser till Förintelsens minnesplatser. Dessa satsningar måste vidgas till att också inkludera resor till minnesplatser för kommunismens offer över hela Europa.

 

Alltför många tycks ha glömt att det inte var många mil härifrån och det var inte många år sedan som europeiska grannländer levde i kommunistisk eller socialistisk diktatur.

Och även här i demokratin Sverige frodas diktaturvurmen. I Varberg finns det osmakliga Leninbadet, där en massmördare glorifieras. Leninpriset delas ut och den kinesiske massmördaren Mao Zedongs ansikte pryder alltifrån inredningsdetaljer till kläder. Att kommunismens offer inte får tillräcklig uppmärksamhet och att dess bödlar stundom glorifieras är historielöst och sorgligt.

 

Idag firar vi att det är 25 år sedan Berlinmuren föll. Men att högtidlighålla murens fall bara med vackra tal hjälper ingen. Istället ska vi stötta de som fortfarande lever under samma kommunistiska/socialistiska diktaturer som förpestade Europa. Jag besöker idag, den 9 november, de modiga demokratiaktivisterna på Hongkongs gator. Kommunismens förtryck dog inte med Berlinmurens fall. 1,5 miljarder människor framförallt i Asien lever under samma kommunistiska förtryckarsystem. Om detta må vi berätta.

Birgitta Ohlsson, FP,

är utrikestalesperson och riksdagsledamot

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida