Sebastian Marquez von Hage Foto: privatSebastian Marquez von Hage Foto: privat
Sebastian Marquez von Hage  Foto: privat

Vi behöver fler lågutbildade lärare

Publicerad

Utgör läraryrket verkligen en profession, när vem som helst med rätt personlighet och grundläggande ämneskunskaper kan göra jobbet?, Sebastian Marquez von Hage.

Efter fem års universitetsstudier för att bli lärare i svenska och franska och lika många års studier i angränsande ämnen, vågar jag påstå att jag är en välutbildad lärare.

 Ändå ser jag titt som tätt hur yngre vikarier, 23-åriga ungdomar som på sin höjd har något års högskolestudier bakom sig, gör ett minst lika bra arbete med eleverna. Hur kan det komma sig?

Hur kommer det sig att undervisningskvaliteten, enligt en undersökning i Timbros regi, inte påverkas av om läraren är behörig eller inte? Är inte detta elefanten i rummet vi borde diskutera i stället för att, som Jan Björklund precis gjort, komma med ett förslag om att alla lärare måste vidareutbilda sig i ett år till en kostnad av åtta miljarder kronor?

Utgör läraryrket verkligen en profession, när vem som helst med rätt personlighet och grundläggande ämneskunskaper kan göra jobbet?

 

LÄS MER: Elevernas inställning som är problemet


Ett sätt att definiera en profession är att använda sig av begreppen stängning och institutionaliserad kunskap. Med stängning menas att man avgränsar professionen gentemot andra yrkesgrupper, särskilt de som har lägre status. Jag vill hävda att läraryrket inte är särskilt avgränsat då det inbegriper allt från förskolelärare till gymnasielärare (märk väl att universitetslärare lyckats med sin avgränsning och hör till ett eget skrå). Inte heller arbetsuppgifterna är särskilt avgränsade då läraren skiftar mellan att vara ämneslärare, mentor och ordningsvakt.

Institutionaliserad kunskap innebär att kunskaperna som yrkesutövarna besitter hjälper till att definiera vem som tillhör gruppen.

 Ofta monopoliseras kunskaper inom slutna institutioner. I läraryrket finns inte denna monopolisering. De ämneskunskaper som krävs delas av en rad andra yrken. Ofta räcker en god allmänbildning mer än väl.

Även förmågan att tala inför grupp, förmedla information på ett tydligt sätt eller väcka intresse hos åhörarna är färdigheter som krävs inom många yrkesgrupper.

Som exempelvis ekonomen Mats Alvesson påtalat, så finns i Sverige en närmast patologisk övertro på akademiska studier.

 

LÄS MER: Välkomna inte barnen tillbaka till skolan 

 

Är det exempelvis rimligt att en studie- och yrkesvägledare ska behöva en kandidatexamen för att kunna erbjuda samma typ av tjänst som en uppsjö av webbsidor redan gör automatiserat?

 De problem den svenska skolan dras med kan inte studeras bort.

Om akademiska studier vore en garant för exceptionellt goda ämneskunskaper vore det en sak, men det verkar inte finnas något sådant samband. Tvärtom vittnar många universitetslärare om den låga nivån hos just lärarstudenter.

Om akademiska studier vore en garant för att ordningsproblemen i skolan kunde lösas vore det en sak, men min erfarenhet säger mig att skolan behöver färre konflikträdda medelklassakademiker och fler obehöriga lärare med arbetarklassbakgrund som vågar peka med hela handen.

Ifall en utbildad svetsare kan få förtroendet att styra Sverige borde väl andra än akademiker kunna få förtroendet att arbeta med våra barn och ungdomar?

 

Sebastian Marquez von Hage

skoldebattör och behörig gymnasielärare

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag

Mest delat just nu