VILL PRIORITERA BARNEN. "Jobbpolitiken och den ekonomiska politiken är de viktigaste verktygen för att bryta barnfattigdom", skriver Veronica Palm. På bilden är hon tillsammans med döttrarna Klara och Moa. Foto: Jan Düsing
VILL PRIORITERA BARNEN. "Jobbpolitiken och den ekonomiska politiken är de viktigaste verktygen för att bryta barnfattigdom", skriver Veronica Palm. På bilden är hon tillsammans med döttrarna Klara och Moa.  Foto: Jan Düsing

Veronica Palm: Även vi glömde de fattiga barnen

Publicerad
Uppdaterad
Den ökande barnfattigdomen är vår tids politiska skam - varenda unge i Sverige har rätt till en bra uppväxt, skriver Veronica Palm.
För mig går barnets bästa alltid först. Som förälder självklart, men också som politiker försöker jag ständigt hålla fokus på barns rättigheter och barns uppväxtvillkor. Därför blir jag så illa berörd när socialstyrelsen nyligen presenterade att gruppen bidragsberoende barn har ökat med 10 000 barn på drygt fyra år. I dag lever mer än 54 000 barn i familjer som är långvarigt beroende av socialbidrag.
Barnfattigdom är vårt samhälles skam, men den skammen bärs av barnen själva och deras föräldrar. Barn som låtsas bli sjuka när det är friluftsdag för att de vet att det inte finns pengar hemma till matsäck. Mammor som inte kan bjuda hela dagisgruppen på kalaset, trots att hennes barn fått gå på alla andras kalas. Barn som skickar kortare önskelistor till tomten i år.

Fattigdomen på 2000-talet luktar inte
, syns inte alltid, men känslan av skam rotas djupt i den som lever och växer upp i fattigdom.
Under samma tid som 10 000 fler barn har tvingats till fattigdom har skatterna i Sverige sänkts med närmare hundra miljarder kronor. Enorma summor som har försvunnit från den gemensamt finansierade välfärden. När välfärden minskar så minskar också jämlikheten. Vi kan läsa det i statistiken, men de barn och föräldrar det berör känner det varje dag.
Men det är inte bara summan av bortfall av gemensamma resurser som spelar roll. Inte bara välfärden utjämnar klyftor, utan också skattesystemets konstruktion har betydelse för det fördelningspolitiska utfallet. Utformningen av skattesänkningarna under regeringen Reinfeldt har i sig ökat ojämlikheten. Den tiondel med högst inkomster har fått nästan lika mycket som 60 procent av hela befolkningen. Så slits Sverige isär.

Men det vore ohederligt att skylla hela den svenska barnfattigdomen på den moderatledda regeringen. Även om utvecklingen varit explosionsartad de sista fyra åren så har antalet fattiga barn konstant ökat sedan 90-talskrisen. Tidigare socialdemokratiska regeringar kan inte svära sig fria från skuld.
Vuxenvärlden måste orka se även de barn i Sverige som har det allra tuffast - och modet att prioritera barnen. Varenda unge i Sverige har rätt att kräva en bra uppväxt där hon får frihet att växa och förverkliga sina drömmar. För det behövs ett tydligt fokus på barns bästa.
Det krävs en skattepolitik som utgår från välfärdens utmaningar. En bra skola som kompenserar ojämlikhet i förutsättningar. Så kan alla barn få en start i livet, utan att behöva köpa extra läxhjälp. Men också en rättvisa systemets struktur utifrån den så enkla och så viktiga principen "Av var och en efter förmåga och åt var och en efter behov".
Det krävs en aktiv jobbpolitik. Arbete är förutsättning för all välfärd, både den egna och den gemensamma. Sänkta skatter för de allra rikaste gav inte fler jobb. Det vore bättre att faktiskt se till vad de riktiga hindren är. Ett exempel på vad en modern arbetslinje borde innehålla är bra barnomsorg på kvällar och helger, då kan fler mammor jobba mer.

Jobbpolitiken och den
ekonomiska politiken är de viktigaste verktygen för att bryta barnfattigdom. Men dessutom krävs riktade insatser. Underhållsstöd och flerbarnstillägget i barnbidraget är något av det mer träffsäkra.
Jag är övertygad om att jämlikhet inte bara är schyst utan också smart - bra för samhällets utveckling och tillväxtdrivande. För mig är det självklart att Sveriges tillväxt börjar med barnens uppväxt.

Nästa vecka är vi många föräldrar som springer runt i butikerna på jakt efter lucialinnen och tomtedräkter i årets storlekar. Några hundra kronor för något som används ett par gånger. För den med små marginaler är det en omöjlig utgift. I flera förskolor kommer det vara luckor i luciatåget. Barn som inte dök upp på morgonen. Barn som plötsligt blev förkylda, fast de längtat, övat och hoppats. Barn som ville visa mamma.
Det måste bli slut på att låta barnen betala för regeringens ideologiskt betingade skattesänkarexperiment.


VERONICA PALM

Veronica Palm, S, är riksdagsledamot och vice ordförande i skatteutskottet. Hon är gift med Roger Mogert, oppositionsråd i Stockholm, och har tre barn.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag