Vill legalisera cannabis. En internationell kommission, med FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan, uppmanar regeringar att legalisera cannabis för att minska drogbrottslighetens skadeverkningar. Foto: Richard Drew
Vill legalisera cannabis. En internationell kommission, med FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan, uppmanar regeringar att legalisera cannabis för att minska drogbrottslighetens skadeverkningar.  Foto: Richard Drew

Varning för maktens cannabislobbyister

Publicerad
Uppdaterad
Kraven på en legalisering av cannabis hörs från allt mäktigare håll- men det vore att kapitulera, skriver Maria Larsson, KD.
Foto: Jan Düsing
Tillgången till cannabis är större än på länge. Och allt fler och allt yngre använder drogen. Detta är en oroande utveckling som vi måste vända då missbruk av cannabis är kopplat till en rad skaderisker. Redan vid ett mycket måttligt bruk.
De senaste fyra åren har tullverkets cannabisbeslag tredubblats i Skåne och beslagen i Skåne står för 90 procent av alla cannabisbeslag i landet. Siffror från Maria ungdom i Stockholm visar att för första gången väljer fler ungdomar cannabis framför alkohol som huvuddrog. Ett allvarligt trendbrott.

Men det är inte bara Stockholm som är drabbat. En undersökning i Skåne visar att mer än var femte gymnasieelev testat hasch eller marijuana, och var tjugonde använder cannabis ibland eller regelbundet. Undersökningen bland gymnasieeleverna visar också att sex av tio ungdomar har kamrater som har använt cannabis.


Samtidigt får vi inte glömma att Sverige i ett europeiskt perspektiv har en relativt god situation jämfört med vissa länder där nästan hälften av landets 16-åringar har provat narkotika. Men för att inte hamna där måste varje ny generation vinnas.

Cannabis är inte en "lätt" drog. En försämrad inlärningsförmåga och minskad intellektuell kapacitet är några av de allvarligaste effekterna. Cannabis kan också orsaka svåra psykiatriska sjukdomar som schizofreni och psykos. Redan ett mycket måttligt bruk av cannabis hotar tonåringars utveckling.


Regeringen har det narkotikafria samhället som mål. Det kan framstå som orealistiskt men är knappast otydligt när det gäller vår ambitionsnivå. Det starka stödet bland svenskarna för synen att narkotika inte bör vara en naturlig del i vårt samhälle, är den främsta förklaringen till Sveriges - trots allt - gynnsamma situation. Andra har större bekymmer.
De amerikanska kontinenterna brottas med stora problem och det är en bakgrund till förslaget att legalisera marijuana som en internationell kommission med Kofi Annan nyligen kom med. Men en legalisering leder bara till ökat missbruk. Det vore att kapitulera. Narkotikabrottsligheten upphör inte heller, utan den måste bekämpas med mer av internationellt samarbete.

Internationellt finns det många lobbygrupper som ihärdigt påstår att narkotikapolitiken har misslyckats och att vi därför måste få en ny och "modern" syn på narkotikaanvändning. I länder där denna uppfattning har fått fotfäste ser vi en ökning av cannabismissbruket och även ett ökat vårdbehov. Missbrukets negativa effekter blir tydliga för användarna. Ett faktum som borde göra det svårt att hävda att cannabis skulle vara ofarligt.
Nu kommer regeringen med en av de absolut största riktade satsningarna mot cannabis. Denna satsning är unik då den sträcker sig över fem år. Den ingår i regeringens strategi mot droger som antogs av riksdagen i mars. Och strategin saknar inte muskler. Vi satsar årligen 260 miljoner kronor på drogförebyggande arbete.
Ett av projekten i denna satsning mot cannabis är spridningen av det lokala och framgångsrika arbetet "Testa dina gränser". Kort sagt ska det få färre ungdomar i åldern 16 till 18 år att testa cannabis och öka kunskapen om konsekvenserna av cannabismissbruk.

Informationen om hur lättillgängligt och vanligt det är med cannabis måste nå ut till vuxna. Föräldrarnas roll som drogförebyggare kan inte överskattas.
Det är också viktigt att begränsa tillgängligheten. Med den nya narkotikalagstiftningen ges polisen rätt att beslagta och förstöra preparat som ännu inte narkotikaklassats. Tidigare har denna möjlighet inte funnits utan polisen har tvingats återlämna det som beslagtagits.
Vi måste vända cannabistrenden! Men detta är inte ett arbete som regeringen kan sköta själv. Det framgångsrika social- och folkhälsoarbetet förutsätter ett gemensamt ansvarstagande mellan det offentliga, det civila samhället och den enskilda människan.
Var finns de drogfria förebilderna i dag? Populärkulturens drogflirtande behöver motbilder, kända personer som tydligt markerar sitt avståndstagande från droger.
Vi har argumenten för att möta legaliseringsrörelsens bagatelliserande påståenden, men vi behöver fler bärare av positiva budskap om ett liv utan droger.

MARIA LARSSON
Maria Larsson, KD, är barn- och äldreminister

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida