Rosanna Dinamarca (V) Foto: CORNELIA NORDSTRÖMRosanna Dinamarca (V) Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Rosanna Dinamarca (V) Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Barn på förskola Foto: ARKIVBarn på förskola Foto: ARKIV
Barn på förskola Foto: ARKIV

Varför höjer inte regeringen kvinnornas löner?

Publicerad

På två år har löneskillnaderna mellan privat och kommunalt anställda i äldreomsorgen fördubblats, skriver Rossana Dinamarca (V). 

Alla tjejer som tar studenten i år och som lyckas få ett jobb direkt efter gymnasiet kommer, som det ser ut nu, hinna bli 52 år innan de kan räkna med att få lika mycket betalt som sina gamla killkompisar. Så långsamt går det just nu att täppa till gapet mellan mäns och kvinnors löner. Men så långsamt behöver det inte gå om viljan verkligen finns.

De främsta skälen till att kvinnor tjänar mindre än män, så mycket mindre som 4 200 kronor i månaden faktiskt, är att lönerna är lägre i yrken där det jobbar många kvinnor och att kvinnor jobbar ofrivillig deltid. Båda sakerna är frågor som politiken kan göra något åt. Om man vill. Och det vill vi i Vänsterpartiet.

 

LÄS MER: Säg inte grattis till mig på internationella kvinnodagen 

 

Många riktigt stora kvinnodominerade yrken finns inom offentlig sektor. Barnskötare, förskollärare, lärare, undersköterskor, sjuksköterskor och socialsekreterare är typexempel på underbetalda kvinnoyrken. Att lönerna här behöver höjas är de flesta överens om. Varken de borgerliga partierna eller regeringspartierna är dock beredda att göra det som krävs för att göra det möjligt.

Inkomstskillnaderna i Sverige är större än någonsin. Det märks inte minst om du jämför vad den ekonomiska eliten tjänar på en månad med vad en kvinna i ett vanligt vårdyrke tjänar. I ett svenskt storföretag tjänar en VD lika mycket som 66 undersköterskor.

För att skapa en ekonomi för alla, inte bara några få, behöver de som har mest bidra mer. Höjda skatter för dem som gör höga vinster på aktier, för dem som äger de dyraste villorna, för dem som ärver förmögenheter och för dem som har de största rikedomarna, behövs för att säkra att alla kvinnor som idag bär välfärden på sina axlar ska få anständigt betalt för det.

Det är också hög tid att få bort vinstjakten från välfärden. Våra gemensamma skattepengar gör mer nytta i form av högre löner för personalen som ger våra barn en bra start i livet och vår mormor vällagad mat och en promenad i solen - än vad de gör i riskkapitalisternas fickor.

6 miljarder kronor försvann ur välfärden i form av vinst enligt de senaste sammanräkningarna. De fem största vårdbolagen redovisade en samlad vinst på 1,5 miljarder. Dessa pengar skulle kunna ge kvinnorna i välfärden både högre lön och fler arbetskamrater.

De senaste decenniernas privatiseringar i välfärden har inte lett till bättre villkor för de anställda. Tvärtom. De anställda i privat driven omsorg har genomgående sämre villkor och lägre löner än de som arbetar i kommunalt drivna verksamheter. Och skillnaderna ökar. På två år har löneskillnaderna mellan privat och kommunalt anställda i äldreomsorgen fördubblats. Det är kvinnorna i välfärden som drabbats.

 

LÄS MER: Papporna behöver inte ett fars dag-grattis

 

Mängder av kvinnor jobbar också ofrivillig deltid år ut och år in trots att de vill jobba heltid, men får inte eller orkar inte. Kommuner och landsting har ett stort ansvar. Enligt professor Marta Szebehelys färska rapport ”Vem ska arbeta i den svenska äldreomsorgen ” måste kommuner och landsting kraftigt trappa upp arbetet för att få bort de ofrivilliga deltiderna.

Vänsterpartiet kräver lagstiftning om rätten till heltid. Ska äldreomsorgen kunna rekrytera och behålla personal krävs självklart rätt till heltid och begränsning av osäkra timanställningar, det är en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna.

Kvinnors låga löner hänger ihop med en nedåtgående makt-och möjlighetsspiral av sämre villkor, utveckling på jobbet, möjlighet till återhämtning, sämre hälsa och pension. Att kvinnor fortfarande bär huvudansvaret för det obetalda arbetet i hemmet och för barnen befäster också synen på vårt arbete och vår inkomst som mindre viktigt och det blir vi som får stanna hemma och vabba.

Det handlar om att vrida den där makt-och möjlighetssprialen åt rätt håll. Och ska vi få skruv på den måste kvinnolönerna upp.

Här behövs omfördelning från VD:arna till undersköterskorna. Från riskkapitalbolag till hemtjänstpersonal. Från friskolemiljardärer till förskollärare.

Det är vår tur nu.

 

Rossana Dinamarca
Feministisk talesperson för Vänsterpartiet

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag