FORSKARE. Johanna Rickne och Olle Folke har kartlagt karriärvägarna hos samtliga svenska kommunpolitiker sedan början av 90-talet. Deras forskning visar att män haft större sannolikhet att stiga i den politiska hierarkin än kvinnor. Foto: Fredrik Eriksson
FORSKARE. Johanna Rickne och Olle Folke har kartlagt karriärvägarna hos samtliga svenska kommunpolitiker sedan början av 90-talet. Deras forskning visar att män haft större sannolikhet att stiga i den politiska hierarkin än kvinnor.  Foto: Fredrik Eriksson

Varannan damernas med herrar som för

Publicerad

Under de senaste tjugo åren har andelen män i kommunalpolitiken minskat från 76 procent till 55 procent. Men på toppositionerna fortsätter männen att dominera. Enligt den senast tillgängliga statistiken utgjorde män 65 procent av förstanamnen på partiernas kommunala vallistor - och 73 procent av ordförandeposterna i landets kommunstyrelser. Vår forskning visar att män, under de senaste 20 åren, haft större sannolikhet att stiga i den politiska hierarkin, både genom att bli omvalda och genom att tilldelas specifika politiska uppdrag.

En övervikt av vissa grupper på inflytelse ­ rika positioner kan vara ett tecken på bristande demokrati.

Tidigare forskning visar också att folkvalda med olika livserfarenhet gör olika politiska prioriteringar. Från väljarnas synvikel kan det vara problematiskt att de endast kan observera vilka politiker som står på vallistan. Hur inflytandet sedan fördelas mellan de invalda politikerna, i form av politiska uppdrag, är upp till partierna. Eftersom mer inflytelserika positioner - som kommunstyrelsens ordförande - medför större makt är det viktigt att undersöka vilka faktorer som kan ge mer jämlikt tillträde till dessa roller.

 

Vi har kartlagt karriärvägarna hos samtliga svenska kommunpolitiker sedan början av 90-talet, med sannolikheten för att bli återvald som huvudsakligt fokus. Mäns politiska karriärer skiljer sig markant åt från kvinnors. Den genomsnittlige mannen har varit 7 procent mer sannolik att bli omvald, 25 procent mer sannolik att bli förstanamn på listan, och 20 procent mer sannolik att bli ordförande i en nämnd eller i kommunstyrelsen.

Det finns många anledningar till att män avancerar i politiken medan kvinnor byts ut. Män fortsätter ofta sina politiska uppdrag när de blir föräldrar.

Det är också mindre vanligt att de flyttar ifrån kommunen och därmed lämnar politiken. Efter att vi i vår forskning tagit hänsyn till dessa, och andra, relevanta faktorer, kvarstår en mycket stor del av könsskillnaderna.

Men när det är jämnt mellan höger- och vänsterblocket ökar andelen kvinnor som blir folkvalda, och de har även lika stor sannolikhet att nå högre positioner i jämförelse med sina manliga kollegor. Dessa resultat stämmer väl överens med forskning från andra länder som visat att politiska partier gör en mer noggrann övervägning av kandidaternas kompetens när den politiska makten inte är tryggad.

 

Vi har också undersökt hur könskvotering påverkar politikernas karriärer genom att studera effekten av Socialdemokraternas in­förande av "varannan damernas" på partiets vallistor i början av 90-talet. I över en fjärdedel av landets kommuner ledde detta till att andelen invalda socialdemokratiska kvinnor mer än fördubblades. På detta sätt fyllde kvoteringen sitt syfte i att motverka den numeriska snedfördelningen av män och kvinnor bland politikerna.

Men när det gäller lika tillträde till inflytande är effekten mer otydlig. Under de påföljande valen efter kvoteringen fortsatte kvinnors karriärmässiga nackdel att vara som störst i de kommuner där de tidigare haft som svårast att bli valda. Vi kan i vår undersökning utesluta att detta berodde på lägre formella meriter bland "inkvoterade" kvinnorna. I själva verket hade de högre utbildningsnivå än de män som de ersatte.

I det senaste valet har bilden förändrats något. På de platser där kvinnor tidigare hade det svårast att bli folkvalda, och kvoteringen således bet mest, ser vi en vändning mot mer jämlika karriärmönster. Vi kan av detta dra den - försiktiga - slutsatsen att könskvotering över tid även kunnat motverka en snedrekrytering till mer inflytelserika positioner inom en organisation, i detta fall det socialdemokratiska partiet.

Sammanfattningsvis visar vår forskning att den genomsnittliga folkvalda kvinnan i svenska kommuner har mindre politisk makt än den genomsnittlige mannen. Denna könsskillnad beror bara till en liten del på karriärval i samband med föräldraskap, och gäller även när vi jämför politiker med samma grad av politisk erfarenhet. I stället kan partiernas nomineringsprocesser vara orsaken till bristande jämlikhet. Där den politiska konkurrensen är hög finns inga könsskillnader i karriärmönstren.

 

JOHANNA RICKNE

OLLE FOLKE

Johanna Rickne är forskare vid Institutet för näringslivsforskning. Hennes forskning är inriktad mot kinesiska arbetsmarknadsfrågor och politisk representation i Sverige.

Olle Folke är forskare vid Columbia-universitetet i USA. Hans forskning är inriktad mot bland annat amerikansk och skandinavisk lokalpolitik.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida