KLYFTORNA MINSKAR. Den brittiske forskaren Richard Wilkinson (stora bilden) besöker i dagarna den svenska arbetar- rörelsen för att sprida sina myter om fattigdom, varnar Stefan Fölster (lilla bilden), chefekonom på Svenskt Näringsliv. Foto: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX, YLWA YNGVESSON
KLYFTORNA MINSKAR. Den brittiske forskaren Richard Wilkinson (stora bilden) besöker i dagarna den svenska arbetar- rörelsen för att sprida sina myter om fattigdom, varnar Stefan Fölster (lilla bilden), chefekonom på Svenskt Näringsliv. Foto: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX, YLWA YNGVESSON

Vänsterns darling går inte att lita på

Publicerad
Uppdaterad
En hel yrkeskår lever på att odla klasskampsmyten. De är avlönade av en mängd intressegrupper, fackföreningar och delvis skattefinansierade ideella organisationer. Om de inte ständigt kan bekräfta myten om ökade klyftor dras mattan undan för deras existens. Därför publicerar de allt mer skruvade artiklar om ökade klyftor som sensationslystna journalister glatt snappar upp.
I den vetenskapliga litteraturen ges däremot i huvudsak den omvända bilden. Fördelningen av levnadsstandarden i världen och i Sverige blir tvärtom allt jämnare.
Inkomstskillnader bland världens invånare har minskat stadigt sedan början på 1980-talet. Andelen fattiga i världen, som lever på mindre än en dollar om dagen, har mer än halverats sedan början på 1980-talet från 40 procent till ungefär 16 procent. Fattigdomen har särskilt minskat i länder som blivit mer marknadsorienterade som Kina, Indien eller Chile.

Även i Sverige
har fattigdomen mer än halverats under de senaste tio åren, enligt Socialstyrelsen.Konsumtionen är allt mer jämnt fördelad. I Sverige har konsumtionen ökat tre gånger så mycket hos de 40 procent av hushållen med lägst inkomster jämfört med dem 10 procent som har högst inkomst.
Ändå underskattas utjämningen i statistiken. Globaliseringen har lett till kraftiga prissänkningar på en hel del varor som låginkomsttagare i högre grad konsumerar jämfört med höginkomsttagare. En borrmaskin från Clas Ohlsson har till exempel fallit kraftigt i pris för den som meckar själv, medan lagning av lyxbilen har blivit dyrare.

Svenskars årliga inkomster
ser ut att vara mer ojämna enbart därför att de svänger mer under livet än tidigare. I inkomststatistiken omfattar "låginkomsttagare" exempelvis läkarstudenten som snart får en hög lön resten av livet, miljonären som slutat jobba och lever på sparat kapital, eller äventyraren som reser världen runt men tillfälligt har små inkomster. Fler än tidigare är studenter med låga inkomster under studietiden som får betydligt bättre inkomster efter avklarad examen.
Svenskars livsinkomster är däremot extremt jämnt fördelade. Om bara ytterligare 9 procent av livsinkomsterna omfördelades skulle alla svenskar tjäna exakt lika mycket sett över livet. Sannolikt har utjämningen redan drivits för långt.
Därför drar också de mest omfattande forskningsgenomgångar på uppdrag av världshälsoorganisationen WHO slutsatsen att de inte kan konstatera något samband mellan mer jämlika årliga inkomster och mått på livskvalitet som hälsa. Det har inte grumlat allmänt jubel bland yrkeskåren som lever på överdrifter om klyftorna åt Richard Wilkinsons och Kate Picketts bok "Jämlikhetsandan". Där visas en mängd diagram där det påstås att invånare i länder med jämnare inkomstfördelning lever längre.
Haken är bara att vartenda diagram är gravt manipulerat enligt de forskare som har granskat materialet. Detta hindrar dock inte den svenska vänstern från att låta sig fortsätta att tjusas - i dagarna är Richard Wilkinson i Sverige för att sprida sina myter inom arbetarrörelsen.
Ett växande antal mer eller mindre organiserade grupper, oavsett om de representerar äldre, hyresgäster, fackföreningar, bönder eller skådespelare, kräver en större del av kakan med hänvisning till de medlemmar som har låga inkomster.
Såväl många ideella organisationer som rubriksättare kan leva gott på att exploatera människors upprördhet om orättvisor. För dem skulle det vara en katastrof om allmänheten upptäckte det som forskningen redan kommit fram till - att klyftorna i huvudsak minskar.


STEFAN FÖLSTER

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag