Micke Gunnarsson. Foto: Cecilia Jägenmark.Micke Gunnarsson. Foto: Cecilia Jägenmark.
Micke Gunnarsson.  Foto: Cecilia Jägenmark.
Foto: Jessica Gow / Tt / TT NYHETSBYRÅNFoto: Jessica Gow / Tt / TT NYHETSBYRÅN
 Foto: Jessica Gow / Tt / TT NYHETSBYRÅN
Foto: Jessica Gow / Tt / TT NYHETSBYRÅNFoto: Jessica Gow / Tt / TT NYHETSBYRÅN
 Foto: Jessica Gow / Tt / TT NYHETSBYRÅN

Välkomna inte barnen tillbaka till skolan

Publicerad

Sommarlovet ser så väldigt olika ut för våra barn och familjer. Lärare och pedagoger bör därför inte kräva att våra barn redovisar sitt sommarlov när de kommer tillbaka från sina lov, skriver Micke Gunnarsson.

Då var det snart dags igen. Återigen skolstart. Många barn och vuxna pustar och tycker att det som vanligt gått för fort. Kan man inte bara få vara ledig lite till?!

Men sedan finns det även många barn som räknar ner varje minut. Barn som längtar till skolan och kanske gjort det sedan den dagen de sjöng ”Den blomstertid nu kommer” i juni.

Sommarlovet ser så väldigt olika ut för våra barn och familjer. Detta är viktigt att komma ihåg. Kanske nu mer än någonsin.

Jag tänker bland annat på nyanlända barn som kanske har haft en ledighet i förvirring och fokus på att bara förstå vad som händer i deras liv. Men självklart finns det ju alla andra barn. Det handlar inte bara om huruvida man rest, varit på tivoli eller bara hängt hemma. Det kan lika väl handla om att man lever i en familj där konflikter, missbruk och andra svårigheter tillhör vardagen.

 

LÄS MER: Det är vårt ansvar att uppfostra barnen – inte skolans

 

Utifrån denna vetskap skulle jag verkligen vilja uppmana samtliga lärare och pedagoger att inte kräva att våra barn redovisar sitt sommarlov när de kommer tillbaka.

Jag har hört berättelser där barn har haft ont i magen flera dagar innan skolstart just av denna anledning. Kanske fick de uppgiften redan vid sommarlovets början.

Förhoppningsvis har denna övning försvunnit mer och mer från skolans värld. Kanske inte. Oavsett väljer jag att påminna oss.

Jag minns själv som liten hur man fick lyssna på vissa kamrater som alltid hade varit på resor. Det var oftast deras röst som uppmärksammades. En själv hade återigen varit i väg med husvagnen och tyckte allt bara var pinsamt.

En annan kamrat hade varit på fritids hela sommaren. Så satt man där med ett papper. Rita en bild och skriv ner vad du hittat på i sommar. Pust.


LÄS MER: Till alla egoistiska, separerade föräldrar

 

Självklart menar jag inte att vi ska sätta munkavel på våra barn och förbjuda de att prata om saker som skett i sommar. Detta kommer de självklart att göra. Det kommer att ske spontant på raster, i matsalen, på Snapchat, kanske direkt till dig som lärare, barnen är nyfikna på varandra. Men det räcker, tänker jag. I deras spontana berättelser för varandra så kan de också enklare välja bort det de inte vill prata om eller bli påminda om.

Vi vuxna behöver inte systematisera eller kräva barnen på denna personliga och egentligen privata information. Vad vill vi med en sådan övning egentligen? Att de ska trana sig i skrift och stavning? Återge händelser? Storytelling? Känner vi som vuxna att vi sviker barnen om vi inte öppet är nyfikna på vad de hittat på?

Jag tror inte vi behöver oroa oss för detta. Barn är så fantastiskt mycket här och nu så att behöva berätta om utflykten, resan, glassen, badet som skett för flera veckor sedan är inte livsviktigt.

Mitt tips i så fall är att uppmuntra de att berätta om vad de ser fram emot i höst i skolan. Vad de förväntar sig och hoppas på. Vad de kanske önskar av dig som lärare?

Så kanske räcker det gott när barnen kommer och vi välkomnar de framåt snarare än tillbaka. Att vi med röda mattan utrullad ärligt bara säger att vi hoppas att dem haft en bra sommar och att de är nyfikna på vad som komma skall.

För hur det än är så är det ju därifrån våra barn kommer, från framtiden.

 

Micke Gunnarsson

Pappa, föreläsare och inspiratör

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag