Gudrun Schyman skriver tillsammans med Fi-kollegan Veronica Svärd. Foto: Sven Lindwall
Gudrun Schyman skriver tillsammans med Fi-kollegan Veronica Svärd. Foto: Sven Lindwall

"Våldets funktion är att utöva makt"

Publicerad

Många har tjänat på de senaste dagarnas ubåtsjakt. Nato kan glädjas över ett växande svenskt stöd, svenska militären över ökad respekt och utgifter och Ryssland över har fått sin bild som ökat aggressiv aktör bekräftad, skriver Gudrun Schyman och Veronica Svärd.

Oj vilket liv det blev när vi ifrågasatte det hysteriska och krigshetsande tonfallet kring det som nu pågår i Stockholms skärgård. Det kanske finns skäl att vara lite saklig. Det vi hittills vet är att det inte finns några bevis för någon militär aktivitet överhuvudtaget. Ingen u-båt, ingen nationalitet. Däremot finns det spekulationer som, medvetet eller omedvetet, tjänar olika sammanfallande syften, till exempel ökat stöd både för en svensk Nato-anslutning och för höjda militäranslag. Det saknas alltså inte intressenter.

Många kan faktiskt känna sig nöjda. Ryssland har fått sin bild som ökat aggressiv aktör bekräftad, Nato kan glädjas över ett växande svenskt stöd för medlemskap, den svenska militären kan glädjas över ökad respekt och ökade militärutgifter och många journalister har fått leverera dramatiska rapporter från fronten.

Birgittas Ohlsson försvarar i dag, i en kommentar till vår artikel, Sveriges rätt att agera militärt mot kränkningar och drar paralleller till kvinnor som utsätts för våld. "Måste de inte få försvara sig?".

Enligt vår analys är våldet alltid ett uttryck för makt och kontroll. Det finns i alla våra relationer, från de mest intima till de internationella. Maskuliniteten och den patriarkala dominansen förkroppsligad i våldshandlingar finns på alla nivåer i samhället. I de nära och intima relationerna, i våldet på gatan, män mot män, i polisens våldsmonopol och i det yttersta maktinstrumentet det militära våldet.

Våldets funktion, oavsett samhällelig nivå, är att upprätthålla kontroll, det vill säga utöva makt. Våldet är också en bärande ingrediens i det vi kallar manlighet. Man ska hävda sig. En man ska ta strid, vara en stridis. Vår värnplikt var aldrig allmän. Den var manlig. Som ett led i ambitionen att öka jämställdheten släpptes till slut kvinnor in. Med väldigt begränsat synfält kan vi kanske tycka det är bra, en jämställd arbetsplats är bättre än en enkönad, men den avgörande frågan vi måste ställa är om det militära försvaret någonsin kan bidra till en värld utan våld. Vårt svar är nej.

Trots att militarismen inte fungerar så fortsätter detta vansinne. Mäktiga ekonomiska intressen, det militärindustriella komplexet, driver en avancerad militarisering av säkerhetspolitiken. Deras vinster betalas av medborgarna. De samhälleliga förlusterna är globala och gigantiska. De mänskliga förlusterna är ofattbara.

Birgitta Ohlsson efterlyser i sin artikel en feministisk utrikes- och säkerhetspolitik. Absolut! Och det är hög tid att lyssna på FN:s organisation för utrotandet av våldet mot kvinnorna. De uppmanar sina medlemsländer att rusta ner militärt och rusta upp samhällets säkerhet för människorna. Successiv militär nedrustning, stopp för all vapenexport och en omställning av försvarsindustrin till civil produktion är en bra början.

 

GUDRUN SCHYMAN, talesperson för Feministiskt initiativ

VERONICA SVÄRD, Feministiskt initiativs försvarspolitiska skuggutskott

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag