Det är fortfarande oklart vad som orsakade juldagens brand i en moské i Eskilstuna. Efter branden i Eskilstuna rapporterades om bränder vid moskéer både i Eslöv och i Uppsala. Senaste tidens attentat mot svenska moskéer är inte slumpmässiga, skriver författarna. Foto: Olle Sporrong
Det är fortfarande oklart vad som orsakade juldagens brand i en moské i Eskilstuna. Efter branden i Eskilstuna rapporterades om bränder vid moskéer både i Eslöv och i Uppsala. Senaste tidens attentat mot svenska moskéer är inte slumpmässiga, skriver författarna. Foto: Olle Sporrong

Våldet mot muslimer blottar islamofobin

Publicerad

Många svenskar är positiva till mångfald inom arbetsliv och utbildning, men allt fler har en negativ syn på islam, skriver Fereshteh Ahmadi och Mehrdad Darvishpour.

Senaste tiden s attentat mot svenska moskéer är långtifrån slumpmässiga enskilda händelser. De bottnar i den ökade islamofobiska tendensen i Sverige och övriga EU-länder. Många menar att den islamiska fundamentalismens frammarsch i Mellanöstern samt den ökade politiska islamismen bland unga muslimer i Sverige och västvärlden bidragit till ett ökat motstånd mot muslimer och moskéer.

Samtidigt har många människor samlats runtom i Sverige under de senaste dagarna för att i olika demonstrationer visa sitt stöd för religionsfrihet och mot rasism och attentaten mot svenska moskéer.

Bilden av befolkningens attityd till etnisk och religiös mångfald och framför allt till muslimer i Sverige är komplicerad.

Det verkar som att det råder en polarisering kring mångfald i Sverige. Det visas tydligt i vår studie Mångfaldsbarometern (2005-2014) som årligen har mätt attityder om mångfald och invandrare i Sverige. Majoriteten av Sveriges befolkning har en positiv attityd till mångfald och invandrargrupper, främst inom arbetsliv och utbildning. Antalet negativt inställda har minskat från drygt 16 procent år 2005 till drygt nio procent år 2014. År 2006 ansåg 65 procent att de hade goda erfarenheter av kontakter med invandrargrupper i dessa områden - 2014 hade siffran stigit till 71 procent.

Mehrdad Darvishpour
Fereshteh Ahmadi

Men samtidigt visar Mångfaldsbarometern att kring vissa känsliga frågor, såsom andra kulturer och islam, har attityden försämrats jämfört med tidigare. Under 2014 ansåg två tredjedelar att vissa grupper inte klarar av att integreras i vår kultur. Dessutom ansåg cirka 80 procent att människor med utländsk härkomst har en skyldighet att anpassa sig till landets vanor. Undersökningen tyder också på en mer negativ syn på islam jämfört med tidigare. År 2014 uppgav 40 procent att en mindre heltäckande slöja är acceptabel medan 74 procent svarade att burka är helt oacceptabelt. En klar majoritet, drygt 64 procent, instämmer i påståendet att muslimska kvinnor är förtryckta i större grad än andra kvinnor i Sverige.

Man kan fråga sig om den ökade graden islamofobi och rasism inte främst är en missnöjesröst mot etablissemanget. Nationell konservatism är en reaktion mot globaliseringsprocessen. Den djupgående transformationsprocess som rör de socioekonomiska och sociokulturella strukturerna i de utvecklade västeuropeiska länderna kan förklara de växande högerextrema krafter som i dag alltmer fokuserar på isamofobiska idéer.

Mångkulturalism ses av en del som den främsta barriären för den nationella gemenskapen.

I dagens globaliserade samhälle med negativa konsekvenser i form av otrygghet och rädsla, vänder man sig till den "äkta", gamla och lokala kulturen i sökandet efter trygghet och gemenskap. Det är detta som invandrarfientliga och nazistiska partier använder genom att överdimensionera betydelsen av den lokala kulturen och ta avstånd från globala värden och det som känns främmande. I dagens Europa med den allvarliga ekonomiska krisen har nationen på nytt fokuserats som den enda äkta och varaktiga samhällsgemenskapen.

Men frågan är om inte den befintliga skepsisen mot en stark mångkulturalism och det ökade stödet för SD och islamofobiska idéer även bottnar i en misslyckad integration. Den "segregerade integrationen" riskerar att förstärka negativa attityder mot invandrargrupper som framför allt kommer från islamiska länder, vilket i sin tur kan bädda för att ungdomar som upplever utanförskap och diskriminering kan bli attraherade av extremistiska ideologier såsom islamisk fundamentalism.

Sammanfattningsv i s ser vi en stark polarisering i attityder kring mångfald bland befolkningen i Sverige. Skilda attityder råder inom områdena arbetsliv och utbildning jämfört med kultur och religion. Polariseringen visar sig också hos olika samhällsgrupper. Enligt våra studier är det främst äldre, män och lågutbildade grupper samt de som bor i mindre orter som visar negativa attityder mot muslimer. Att bekämpa invandrarfientliga och islamofobiska krafter är därför en komplicerad uppgift. Det behövs en omvärdering av framför allt integrationspolitiken vilken bör baseras på ett antidiskrimineringsperspektiv för att öka delaktigheten och därmed förbättra attityden till mångfalden.

 

Mehrdad Darvishpour,

fil. doktor i sociologi och lektor i socialt arbete vid Mälardalens högskola

 

Fereshteh Ahmadi,

Professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och huvudansvarig för

mångfaldsbarometern.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag