Avskurna räcken förbryllar
Avskurna räcken förbryllar

Utred de främmande dykarna på Estonia

Publicerad
Uppdaterad
Hittills okända bilder visar att dykare varit inne på Estonias lastdäck dygnen efter förlisningen.
De enda som kände till vrakplatsens hemliga position var svenska och finska försvarsmakten och ordföranden för den finska haverikommissionen Kari Lehtola. För att regeringen ska slippa misstankar om mörkläggning måste den nya utredningen genomföras med full insyn och oberoende expertis, skriver LARS ÅNGSTRÖM.
Lars Ångström

Det av Mona Sahlin

aviserade regeringsbeslutet om att låta Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) granska allt foto- och filmmaterial som togs av Estonia 1994 och 1996 är ett bra beslut förutsatt att granskningen sker under full öppenhet och med deltagande av oberoende skeppsteknisk expertis. En sådan granskning gjordes nämligen aldrig av den internationella haverikommissionen. Att Estonia enligt haveriutredningen skulle förlist efter att endast ha fått in vatten uppe på bildäcket utan att kapsejsa för att sedan sjunka på så kort tid som cirka 35 minuter är ett scenario som kritiserats av en hel sjösäkerhetsvärld. I stället menar man att sjunkförloppet indikerar ett massivt intag av vatten också under vattenlinjen. Haverikommissionen har heller aldrig lyckats förklara sjunkförloppet och man underlät att utföra en besiktning av Estonias skrov, haverikommissionens mest grundläggande undersökning.

Trots det hävdar man

att Estonia inte har några skador på sitt skrov, hur man nu kan veta det om man inte undersökt det. En granskning av filmmaterialet kommer dock att visa på omfattande skador på Estonia som inte nämns i haverikommissionens rapport. Men det är inte bara det. Jämför man filmmaterialet av ombordkörningsrampen som togs i december 1994 med filmmaterialet från 1996 ser man att denna utsatts för mycket kraftigt våld. Flera tjocka balkar har gått av och fästöglor har svetsats dit. Trots bland annat försvarets bevakning av förlisningsplatsen så har en omfattande verksamhet som har med lastdäcket att göra bedrivits av någon som inte är haverikommissionen.

Men redan dygnen

omedelbart efter förlisningen så har dykare varit inne på Estonias lastdäck. Den 2 oktober skickades den första robotkameran ner för att filma vraket. En bit från vraket ligger ombordkörningsrampens räcken avskurna och slängda på botten. Bilderna är enligt loggen i bildrutan tagna klockan 19.39. Antingen har dykare varit inne på lastdäcket och där skurit av räckena för att de suttit i vägen. Eller så har man öppnat ombordkörningsrampen och när man sedan stängt den fastnade räckena och de skars då av. Haverikommissionens dykare var inte nere på Estonia förrän två månader senare. Dessa bilder, som bland annat ligger på min hemsida, är offentliga bilder från haverikommissionens omfattande filmmaterial. För de flesta har de varit obegripliga. Ända tills det framkom att Estonia utnyttjades av bland andra det svenska försvaret för att frakta militärt material. Då blev det plötsligt logiskt med det stora intresset för någonting ombord på Estonias lastdäck.

Rent teoretiskt skulle

det kunna vara vem som helst med ett starkt intresse som tagit sig in på Estonias lastdäck. Men till bilden hör att när man hittat Estonia angav man medvetet en falsk position. De enda som kände till den riktiga vrakplatsen var den Svenska försvarsmakten, finska försvarsmakten och Kari Lehtola. Det fick flera konsekvenser. Bland annat grundlurade man sörjande anhöriga som trodde de lade kransar i havet ovanför sina bortgångna anhöriga då de i själva verket var på helt fel plats. Och när den civila haverikommissionen kom ut med dykfartyg i december så hittade man inget vrak på angiven plats. Då kröp sanningen fram.

En annan konsekvens

är att det knappast kan ha varit någon annan än den svenska eller finska försvarsmakten som omedelbart efter förlisningen var inne på Estonias lastdäck. Därför är uppgifterna om de hemliga dykningarna från marinens specialfartyg Urd viktiga att granska. Att Urds dykchef vägrar att träffa den estniske riksåklagaren Margus Kurm som leder den estländska regeringens utredning om militära frakter ombord på Estonia är oacceptabelt. Han är en av de personer som kommer att namnges i en JO anmälan mot försvarsmakten som kommer lämnas in av flera riksdagsledamöter och som måste höras under ed med straffansvar. Regeringens utredning om militär frakt på Estonia fick ett så snävt mandat att frågan om vilken kunskap som fanns inom försvarsmakten om militär last ombord under förlisningsnatten, oavsett vem som ansvarade för den, aldrig ställdes. Utredaren Hirschfeldt sa sig ha uppfattat sitt uppdrag så att han mot all praxis skulle förstöra allt sitt bakgrundsmaterial. För att regeringen inte ska omfattas av misstankar om att delta i mörkläggningen av omständigheterna kring Estonias förlisning är det viktigt att den nya utredningen genomförs under öppenhet och med oberoende skeppsteknisk expertis. Och att det görs klart för utredaren att självklart ska inget bakgrundsmaterial förstöras. LARS ÅNGSTRÖM
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag