Vad är det som gör att människor röstar för en presidentkandidat? Vad är det som gör att många svenskar röstar emot säg Göran Persson? Svar: retorik. Presidentkandidater vinner stort på att inte lägga krut på att i första hand sänka sin motståndare, utan på att vinna folket. Så gjorde John F Kennedy, så gjorde Ronald Reagan och hittills har Barack Obama haft samma valvinnande stil. Hemma i Sverige pågår däremot en internpolitisk pajkastning i alltifrån bloggar till rikstäckande debatter.

Förra veckans inrikespolitiska debatter ger en försmak av vad som väntar inför EU-parlamentsvalet i sommar och riksdagsvalet om knappt två år. Ett riktigt uselt skämt bjöds av centerpartisten Karin Jonsson häromdagen. Jonssons skämt gick ut på att Mona Sahlin sa: "När han (Carl Bildt, enligt Jonsson) mötte mig på hästen så sa han att det var den största fitta han någonsin sett på en häst". Det gör att man inte förvånas när Maud Olofsson antyder att Maria Wetterstrand är okunnig och behöver få veta att "allt är inte retorik", eller att Mona Sahlin liknar Maud Olofsson vid en iller.

Att dagens politiker, såsom Maud Olofsson, underskattar vikten av retorik är tydligt för den som ser hur de hanterar debatterna. Jag kan inte låta bli att häpnas över hur långt efter de svenska politikerna är rent retoriskt. Ett exempel: Jimmie Åkesson (sd) kan, i en tv-debatt mot Mona Sahlin, hävda att det sedan 1999 endast skett 86 anmälningar om etnisk diskriminering till DO. Den exakta siffran är 4500 anmälningar. Nu kommer Sahlin att svara, tänker man. Hon kommer fråga vad han grundar det på och/eller hävda att det är en lögn. Men i brist på bruk av örat och med fokus på munnen spinner Sahlin i stället vidare på sin förberedda monolog. Ord som "solidaritet" och "hjälpa de utsatta" kommer ut. Och det har vi hört förut. Det vi säger är oftast det sista som går in i öronen - intrycken talar högre. Munnen blir varje politikers fall. Örat är varje politikers bästa vän i debatten, men det är som sagt sällan det används i Sverige. Det är retorik.

I USA exempelvis, granskas varje påstående, fakta, rörelse och mimik. En lögn går inte förbi, och förberedda monologer är passé. Du är inte där monologen skrevs - i går, utan där publiken är - i dag. Presidentkandidaterna antecknar när den andre pratar, örat är ens bästa vän på vägen till makten. Förloraren är den som hånler när den andra pratar, vinnaren är den som antecknar, lyssnar och bemöter argumenten. Du sänker inte din motståndare - du sänker det han eller hon säger och vinner hans eller hennes anhängare. I Sverige sänker politikerna sina motståndare och därmed de anhängare som säg Fredrik Reinfeldt representerar. Lyssnar du på dina motståndare så lyssnar du på hans anhängare och det väcker sympatier. Örat är något som Barack Obama har använt flitigt och som troligtvis också blir hans väg till makten. Hånleendet Mccain riktat mot Obama var inte bara mot honom utan också hans anhängare, därför hänger de kvar hos Obama. Det är retorik.

Pajkastningsretoriken som pågår i Sverige kommer inte att hålla i längden. Det är skrattretande för stunden men samtidigt oroväckande om politikerna tror att den enda vägen att ta sig upp på makten är att trampa på andra. Jag misstänker att alldeles för många har studerat Göran Perssons retorik - härskartekniken. Den fula vägen till makt där man använder människor som trappsteg för att komma upp. Det är då man nyper tag i kollegors magar och frågar om de inte behöver gå ner i vikt. Det är då man kallar utrikesministern för "Calle" och hävdar att denne är förvirrad. Och det är så man vänder Maud Olofsson ryggen i en direktsänd debatt (källa: youtube.com, göran persson härskarteknik). Persson satt ju på makten så länge och därför måste det väl ändå fungera, kanske dagens politiker tänker och följer samma spår. Men det fanns en anledning till att han fick kliva ner; svenska folket är trötta på pajkastning.

Att kvinnor efterliknar den översittande traditionellt manliga retoriken är farligt. Är du kvinna och säger som du tycker då är du kaxig. Är du man och säger samma sak är du rak. Är du kvinna och går till attack, är du en häxa. Är du man så är du man. Orättvist? Självklart, men det finns andra vägar. Mona Sahlin gör ett misstag när hon går till attack och hånler åt statsministern vars mimik liknar en ledsen labradors - det väcker sympatier för honom. Det var det som hände Göran Persson och det är det som kommer att drabba Sahlin om hon inte slutar sänka Reinfeldt i stället för att sänka det han säger. Att systematiskt kalla sin motståndare vid för- och efternamn efter ett påstående är en subtil klapp på huvudet som Sahlin borde avveckla.

Finns det en annan retorik, en annan väg till makten? Kan de svenska politikerna ändra riktning från att sänka motståndare till att vinna väljare? Mccain har två veckor kvar och våra politiker har två år. Visst finns det en snyggare väg till makt än den jag beskrivit ovan. Bill Gates, som för övrigt blev mobbad under större delen av sitt liv, sammanfattar den snygga vägen till makt bra när han säger: Be nice to nerds, you might end up working for one."


Elaine Bergqvist
Elaine Bergqvist är retorikkonsult och
författare till boken ”Härskarteknik – den fula vägen till makt” som kom ut tidigare i år.