I dag börjar den internationella Irak-konferensen. Utvecklingen i Irak är inte minst något vi märker av också i Sverige. Det är väl uppmärksammat att lilla Södertälje har tagit emot fler irakiska flyktingar än USA och Kanada. I Sverige har vi en mer generös flyktingpolitik. Men när det kommer till integration ligger vi långt efter. Andelen personer som har läst universitetsutbildningar längre än tre år är mer än dubbelt så vanligt bland invandrare med irakiskt ursprung jämfört med infödda svenskar: trots det upplever de irakiska invandrarna en oerhört marginaliserad situation på svensk arbetsmarknad.

Situationen i USA är radikalt annorlunda. När det kommer till arbetsmarknadsställning och inkomst ligger de irakiska invandrarna närmast i linje med genomsnittsamerikanen. Andra grupper av invandrare från Mellanöstern klarar sig också lika bra, i många fall betydligt bättre, än genomsnittet i USA.

Helen Samhan, chef för Arab American Institute Foundation, har studerat de arabiska gruppernas ställning i det amerikanska samhället de senaste 30 åren. Hon menar att såväl de välutbildade som de utan utbildning har uppnått framgång genom arbete. Inte minst genom att satsa på familjeföretagande har invandrare från olika arabiska länder lyckats slå sig fram på den amerikanska arbetsmarknaden - något som gäller både flyktingar och arbetskraftsinvandrare.

Kombinationen av höga skatter, generösa bidragssystem och en rigid arbetsmarknad i Sverige gör att många invandrare fastnar i bidragsberoende. I dag är invandringen från Irak betydligt större än den varit tidigare i Sveriges historia, liksom utmaningen att verka för en väl fungerande integration. Det är viktigt att granska hur de svenska systemen kring bidrag, skatter och arbetsmarknaden leder till att samma grupp av människor som blir framgångsrika på andra sidan Atlanten hamnar i social fattigdom och beroende i Sverige. USA kan lära mycket av oss, men vi kan också lära oss om integration av USA.

Nima Sanandaji
Vd tankesmedjan Captus