Torolf Jansson hade arbetat som lokförare i 28 prickfria år, men när det kom fram att han fått diagnosen Aspergers stängdes han av från sin tjänst. Foto: Louise Billgert
Torolf Jansson hade arbetat som lokförare i 28 prickfria år, men när det kom fram att han fått diagnosen Aspergers stängdes han av från sin tjänst.  Foto: Louise Billgert

Urspårad jakt på lokförare Jansson

Publicerad

Transportstyrelsens agerande mot lokföraren Torolf Jansson avslöjar en elitistisk människosyn, skriver Penilla Gunther.

Transportstyrelsens agerande i fallet lokföraren Torolf Jansson visar på en elitistisk människosyn, där individuella bedömningar inte gäller, utan där de bara vill "slippa" anställda inom transportyrken med ADHD, ADD, och personer inom autismspektrat.

I somras uppmärksammades fallet med Torolf Jansson, som jobbat 28 prickfria år som lokförare. För snart fyra år sedan fick han diagnosen Aspergers, en form av autism och därmed inom kategorin neuropsykiatriska funktionshinder.

Transportstyrelsen, som är tillståndsmyndighet för yrkesförare, stängde av Jansson från tjänsten som lokförare i väntan på utredning och rättsprocess sedan facket hjälpt Jansson att överklaga beslutet.

I november togs fallet äntligen upp i Förvaltningsrätten. Sedan överklagades fallet av Transportstyrelsen till Kammarrätten. Kammarrätten tog upp fallet utan ny rättslig prövning och fastställde Förvaltningsrättens beslut, som var till Torolf Janssons fördel.

Förvaltningsrätten skrev i sitt beslut att det inte fanns något som hindrade Torolf Jansson att återgå i tjänst. Det här understryker vikten av individuell bedömning, till skillnad mot Transportstyrelsens uppfattning.

Men nu överklagar Transportstyrelsens även Kammarrättens beslut. Inte nog med det. Även om Högsta Förvaltningsdomstolen skulle slå fast tidigare rättsinstansers beslut - Torolf Janssons rätt att fortsätta jobba som lokförare - så vill Transportstyrelsen ändra på reglerna genom en revidering av "föreskrifter om hälsa för lokförare och övrig personal samt ändring av föreskrifter om förar bevis för lokförare".

Sändlistan för remissinstanser innehåller bland annat företag inom transportsektorn och den allmänna företagshälsovården. Men var finns experterna på just ADHD, ADD, Asperger eller psykiska störningar?

Men framför allt: Vad är det för människosyn? Ska inga anställda inom transportyrken kunna ha en neuropsykiatrisk diagnos? Ska en hel generation barn och ungdomar utestängas från att kunna utbilda sig och arbeta inom tåg, spårväg eller tunnelbana?

Jag har ställt frågor till regeringens företrädare kring konsekvenserna av Transportstyrelsens hantering och risk för framtida diskriminering av personer med dessa funktionsnedsättningar. Erik Ullenhag som ansvarig minister för diskrimineringsfrågor, och Catharina Elmsäter Svärd som infrastrukturminister och därmed ansvarig för "sin" myndighet, Transportstyrelsen.

Är regeringen beredda att ta de konsekvenser som ett prejudicerande beslut skulle bli i Högsta Förvaltningsrätten? Vad blir följderna inte bara för Torolf Jansson och hans familj, utan för alla andra vuxna som blir rädda för att mista sina jobb om det kommer fram att det finns en diagnos i familjen?

Torolf Jansson har berättat att han funderat på om det var värt att få en diagnos i vuxen ålder med tanke på vilka konsekvenser det kan få för honom personligen och hans familj.

Alla människor förtjänar en individuell bedömning över sina kunskaper och färdigheter. Vi kan inte tillåta att individer klumpas ihop i en grupp, där spektrat över tillståndet i diagnoser är så vitt och brett som det är inom dagens neuropsykiatri.

Transportstyrelsen visar genom sitt agerande, att man inte bryr sig om människan Torolf Jansson bakom diagnosen Aspergers. Man bryr sig endast om att till varje pris slippa personer inom transportyrken, som har en funktionsnedsättning.

Transportstyrelsens agerande mot Torolf Jansson handlar om ren diskriminering och förföljelse av människor med funktionsnedsättning.

 

Penilla Gunther

Riksdagsledamot (KD) och ledamot i närings- och arbetsmarknadsutskotten.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag