Alla ideologier har nagelfarits genom historien - ska man då inte även kunna diskutera de texter som ligger till grund för IS illdåd? frågar sig Björn Ulvaeus. Foto: Olle Sporrong
Alla ideologier har nagelfarits genom historien - ska man då inte även kunna diskutera de texter som ligger till grund för IS illdåd? frågar sig Björn Ulvaeus.  Foto: Olle Sporrong

Ulvaeus: Att kritisera Koranen är inte rasism

Publicerad

Religiösa krig tar uppmärksamheten från livsavgörande frågor som klimatförändringen.

Vi måste kunna skärskåda religion på samma sätt som andra ideologier, skriver Björn Ulvaeus.

OBS! Vi vill uppmärksamma läsare på att denna artikel är från februari 2015, och nu sprids på nytt i sociala medier.

 

Nasa konstaterar att 2014 var det hittills varmaste året sedan mätningar började göras på 1800-talet. Vetenskapsmän från hela världen samlar med stor möda in hårda fakta för att vi ska få en bild av hur den verklighet vi lever i ser ut. Samtidigt följer vi attackerna på Charlie Hebdo och den judiska butiken i Paris, Boko Harams illdåd i Nigeria och vi förfasas över de besinningslösa krigen i Mellanöstern.

Mänskligheten borde ägna alla sina resurser, all sin uppfinningsrikedom och kritiska tänkande, åt att bromsa klimatförändringen, men religiöst motiverade galenskaper flyttar om och om igen uppmärksamheten från det, som varje förnuftig människa kan förstå är livsavgörande för vår överlevnad.

När ärkebiskopen av Canterbury, Justin Welby, för någon tid sedan erkände i en intervju för BBC att han ibland tvivlade på Guds existens kom det ett mycket förutsägbart ramaskri från dem som vet att han finns. De som vet att han inte finns gottade sig också åt uttalandet. Jag känner stark sympati för den stackars ärkebiskopen, som i samma stund han uttalade sitt tvivel insåg att det här var nog något som en man i hans ställning inte borde ha sagt.

KoranenFoto: Mohamed Osama

Vi behöver mer tvivel i en tid där de trosvissa tar allt större plats. Det behövs religionskritik av den analyserande och intellektuellt hederliga sort, som Ingemar Hedenius stod för. Alla ideologier i världshistorien har skärskådats, analyserats och kritiserats. Alla utopiska ismer som fått människor att bruka våld för sin blinda övertygelses skull har skoningslöst avslöjats av filosofer, vetenskapsmän, författare och journalister. Alla texter som legat till grund för dem har nagelfarits. Varför ska religioner slippa undan?

Skulle man då inte kunna kritisera de texter, som ligger till grund för IS illdåd utan att bli kallad för islamofob? Ska vi bara undfallande acceptera när imamer och andra ofta självutnämnda talesmän (bara män) till leda försäkrar att terroristernas tolkningar är felaktiga och när undfallande politiker köper det med hull och hår? Ska vi inte titta närmare på vad som faktiskt står i den skrift, som den stora majoriteten muslimer på jorden ser som Allahs ord, rent och oförfalskat?

Om Koranen ibland ska tolkas symboliskt, så finns det förmodligen miljarder bokstavstroende, som inte känner till detta. Kulturminister Alice Bah Kuhnke vill öka våra kunskaper om islam. Utmärkt, tycker jag.

Det finns exempelvis ett koncept i islam, som jag undrar mycket över och om man tar det bokstavligen tycks rättfärdiga det extrema våldet hos al-Qaida, Boko Haram och IS. Det går ut på att verser ur Koranen som meddelades Muhammed i en tidigare period av hans liv ersätts av sådana som Allah gav honom senare. Enligt vad jag har kunnat läsa mig till ger Allah vägledning om detta i sura 2:106 och det kallas för abrogation.

"Svärdversen", den sura som Salman Rushdie skrev om och blev dödshotad för, skall ha kommit till Muhammed som en av de sista om inte den allra sista. Det betyder i så fall att allt som uppenbarades för honom tidigare, allt i Koranen, som handlar om förlåtelse och fred skulle abrogeras (ersättas) av denna vers 9:5. Versen, som beordrar muslimer att bekämpa de otrogna och etablera Guds rike på jorden.

Det är inte konstigt om en bokstavstroende muslim tar detta för Guds vilja och agerar efter Hans bud. Att den versen eldar och radikaliserar unga män (och kvinnor!) runt världen just nu, det vet vi.

Det är orden, själva meningarna, som utgör innehållet i Koranen och deras innebörd jag talar om, det handlar inte om människorna, som utövar religionen. Det kan jag inte nog understryka, inte människorna. Det kan aldrig vara någon form av rasism att kritisera en religion om syftet är gott - att öppna människor för det välsignade tvivlet.

För vi behöver fler som den ärlige ärkebiskopen av Canterbury. Fler som erkänner att de tvivlar ibland.

Tvivel leder till ödmjukhet och öppenhet för argument, till respekt för andra människors åsikter. Tvivel på den egna rättfärdigheten och på att man sitter inne med den absoluta sanningen gör att människor inte slår ihjäl varandra. För det är ju trots allt så att vi stackars människor med våra sinnen och begränsade hjärnor (som så ofta spelar oss spratt) inte kan veta om Gud finns eller ej.

 

Björn Ulvaeus,

textförfattare och entreprenör

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida