Såväl tryckfriheten som rätten till skydd för privatlivet slås fast i Europakonventionen, som är svensk lag. Rättigheterna har samma tyngd, men ingen av dem är utan inskränkningar.

Inte sällan kommer de på kollisionskurs. Respekteras den ena fullt ut så innebär det att den andra får ge vika, helt eller delvis. Då måste en rimlig avvägning göras mellan de stridiga intressena. Det vet varje chefredaktör och det är ingenting nytt.

Men ur juridisk ­synvinkel är det inte helt lätt att ­avgöra var gränsen går i balansen mellan integritetsskyddet och press­friheten.

Det klassiska rättsfallet på detta område var den så kallade Caroline av Monaco-domen, som slår fast att det finns ett visst skydd för privatpersoner mot närgången mediebevakning. Domen synes ha varit central i Yttrandefrihetskommitténs arbete.

Prinsessan Caroline av Monaco vände sig 2004 till tyska domstolar för att stoppa publiceringen i skvallerpressen av en rad foton som paparazzi tagit av henne i alla möjliga privata ­situationer och Europa­­­­­domstolen kritiserade Tyskland för att lagstiftningen inte givit prinsessan ett ­tillräckligt skydd.­ Senare, under våren 2012, avgjordes ytterligare två mål avseende en liknande frågeställning av Europa­­domstolens stora kammare, ­vilket ger dem större tyngd.­Klagande var återigen prinsessan Caroline av Monaco i det ena fallet - och i det andra det förlag som publicerat några av bilderna och blivit fällda av tysk domstol.

Nu är utgången mycket mer nyanserad än i den första så kallade Caroline-domen. Av domstolens resonemang kan man förstå att det inte är självklart att bara för att man är kändis sa måste man tåla allt.

För att försvara ett intrång i den ­ privata sfären, som publicering av så kallade paparazzibilder ­utgör, måste det finnas ett berättigat ­allmänintresse att se bilderna. Det räcker inte att tidningen som publicerar vill tjäna pengar. Bilder av prinsessan i rent privata situationer utan ­någon som helst koppling till hennes ställning som släkting till ett statsöverhuvud uppfyllde inte detta krav.

Men man kan heller inte förvänta sig att bli fredad mot allt, om man är kändis eller kunglighet. Bilder som fanns med i tidningen för att illustrera en artikel som handlade om prinsessans faders, statschefens, sjukdom, var motiverade att publicera, trots att de visade prinsessan och hennes familj på privat skidsemester.

Den ansvarige utgivaren måste således göra en bedömning från fall till fall och väga allmänhetens berättigade intresse att få information mot den enskilda människans rätt till ett privatliv.

Nu är debatten i full gång igen sedan bilder på en lättklädd Kate Middleton, den brittiska prins Williams hustru, publicerats i franska, italienska och irländska tidningar. ­Häromdagen publicerades även bilderna i den svenska skvallertidningen Se & Hör.

Toplessbilderna togs i smyg när Kate Middleton och prins William semestrade på en privat egendom i södra Frankrike.

Laurence Pieau, chefredaktör för den franska tidningen Closer, som först publicerade bilderna, försvarar beslutet med att bilderna på paret togs när de befann sig på en terrass som är synlig från en allmän väg.

Utan att föregå en eventuell rättslig prövning är det uppenbart att det finns starka skäl att ifrågasätta om det finns något allmänintresse överhuvudtaget för publiceringen av toplessbilderna på Kate Middleton.

Carina Löfkvist, chefredaktör på Se & Hör, motiverade i går den svenska publiceringen med att paret är "jättekära och det finns ett stort intresse."

- Vi gör ingen skillnad om det är kungligheter eller kändisar, sa hon i radioprogrammet P1 Morgon.

Men utan att ha sett bilderna är det ­ rimligt att anta att Kate Middleton är skapt som andra unga kvinnor. ­Därför saknar bilderna helt ­allmänintresse och är ­istället en kränkning av Kate Middletons rätt till sin ­privata sfär, som inte går att motivera ­publicistiskt.

Ett annat färskt exempel i samma genre är bilderna på den unge prins Harry på en nöjesresa i Las Vegas. Bilderna av en naken prins tagna inifrån ett hotell­rum spreds och publicerades i en rad tidningar. Även denna gång krävde det brittiska hovet att bilderna skulle stoppas. Men här skulle det möjligen kunna finnas utrymme för att påstå att det finns ett allmänintresse som rör frågor om hur personskyddet för prinsen fungerat, något som knappast kan användas som argument för bilderna på Kate Middleton i en privat situation på sol­­­­­semester tillsammans med sin man.

Det finns således enligt min ­mening anledning att mana till ­eftertanke. Det är inte alltid rätt att pu­blicera bilder som kränker någons privata sfär bara för att läsarna är nyfikna och den som publicerar vill göra pengar på denna nyfikenhet. Även om det handlar om bilder på en kändis eller en kunglighet.

Elisabet Fura

Elisabet Fura är ny chefs-JO. Hon har tidigare varit domare i Europa-domstolen för mänskliga rättigheter. Här uttrycker hon sin personliga uppfattning.