Målet måste vara att ge de romska tiggarna värdighet här - och förändring där, skriver Lennart Eriksson, utvecklingschef på Hoppets Stjärna. Foto: Per Wissing
Målet måste vara att ge de romska tiggarna värdighet här - och förändring där, skriver Lennart Eriksson, utvecklingschef på Hoppets Stjärna.  Foto: Per Wissing

Tiggarfrågan kan inte lösas i Sverige

Publicerad

Skramlet av växelmynt blir det svaga hoppets melodi.

För att verkligen hjälpa de romska tiggarna måste vi se problemets kärna och med olika medel på allvar arbeta för att förändra romernas situation i Rumänien, skriver Lennart Eriksson.

Ända sedan de romska tiggarna slog sig ner utanför våra köpcenter har debattens vågor gått höga. Medan vissa krävt tiggeriförbud ordnar andra mat, kläder och härbärgen som ger värdefull hjälp för stunden - men inget av dessa angreppssätt löser grundproblemet. Att göra insatser på plats i Sverige blir som att försöka bota benbrott med värktabletter.

Oavsett om vi möter romerna med kall hand eller öppen famn kommer de återvända till ett land där de står utan jobb, utbildning och framtidsutsikter. Målet måste vara att ge dem värdighet här - och förändring där. Jag vet att det går, för organisationen Hoppets Stjärna, som jag arbetar för, gör det i detta nu.

Efter 26 års arbete i landet har vi fått djupgående insikt kring de rumänska romernas situation. De har diskriminerats, förtalats och förföljts sedan medeltiden; hållits som slavar och jagats som djur. Än i dag tillhör de samhällets bottenskikt, och den utbredda antiziganismen gör att landets politiker inte vill ta i frågan med tång. Av Rumäniens uppskattningsvis två miljoner romer står 90 procent utan fast arbete i dag, och 52 procent har aldrig ens fått chansen på arbetsmarknaden.

Desperationen driver dem att lämna sina hem och sina kära för att under förnedrande former lägga sitt öde i främlingars händer. Skramlet av växelmynt blir det svaga hoppets melodi.

I de byar de återvänder till, där stora familjer trängs i fallfärdiga ruckel, saknas fyra av de grundstenar som varje välmående samhälle vilar på: utbildning, arbete, hälsa och lagliga rättigheter.

Allt det här hänger förstås ihop. Utbildning ger arbete som i sin tur ger välstånd och bättre hälsa - men dit är det lång väg kvar. Eftersom många romer är analfabeter vet de inte ens vad de har rätt att kräva av sina myndigheter, och misstänksamheten är stor. Det här är människor som förlorat tron på att det överhuvudtaget finns någon som vill dem väl. Det dödläget kan bara brytas genom handling - och det är precis vad vi har gjort.

Vårt färskaste exempel är byn Valea Seaca, hem för otaliga av de romer som kommit till Sverige. I december, när kylan kröp ner mot 20 minus, var många familjer bokstavligt talat nära att frysa ihjäl. Vår hjälp kom i form av ved för hela vintern och matpaket till de mest utsatta. Sådan nödhjälp måste alltid vara det första steget, och där skapas förtroendet. När folk inte längre hungrar och fryser kan de börja tänka på framtiden.

Lennart Eriksson

Då blir nästa steg att satsa på utbildning för barnen - och det behövs verkligen. När du tvingas göra läxorna utan belysning, och dina föräldrar inte ens kan läsa, blir det oerhört svårt att hänga med i skolan. Därför ordnar vi läxhjälpsprogram i rena, ljusa lokaler där barnen också kan duscha och tvätta sina kläder.

Bättre hygien ger först och främst bättre hälsa, men banar också väg för social acceptans. Även de vuxna får, genom alfabetskurser, chans att lära sig skriftspråkets grunder och tar därmed ett stor kliv närmare samhället. Sist men inte minst finns stora mängder EU-bidrag som i dag ligger orörda. De aktörer som har rätt till stöd saknar ofta det rörelsekapital som krävs för att komma i gång. Det här löste organisationen Hjärta till Hjärta genom att förmedla ett lån på 100 000 som möjliggjorde en satsning värd 2 miljoner - och när projektet väl blivit verklighet fick långivaren tillbaka sin femprocentiga grundplåt.

Rumäniens romer behöver fler initiativ av det slaget. Utmaningen är enorm, och det krävs prestigelöst samarbete mellan alla oss som vill åstadkomma långsiktig förändring. Vi har en unik möjlighet att föregå med gott exempel för resten av Europa, ge bränsle till alla de goda krafter som finns i Rumänien, och faktiskt förändra romernas framtid. Den chansen får vi helt enkelt inte missa.

 

Lennart Eriksson

Utvecklingschef på Hoppets Stjärna, en oberoende biståndsorganisation som utifrån kristna värderingar arbetar med fokus på att hjälpa barn.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida