Behrang Kianzad. Foto: Privat.Behrang Kianzad. Foto: Privat.
Behrang Kianzad. Foto: Privat.
Karin Åberg. Foto: Privat.Karin Åberg. Foto: Privat.
Karin Åberg. Foto: Privat.
Frederick Batzler. Foto: Stefan BengtssonFrederick Batzler. Foto: Stefan Bengtsson
Frederick Batzler. Foto: Stefan Bengtsson
Avhysningen i Sorgenfrilägret bryter mot den europeiska sociala stadgan, som Sverige förbundit sig till. Det skriver jurister från Centrum för Sociala Rättigheter. Foto: Drago Prvulovic / TtAvhysningen i Sorgenfrilägret bryter mot den europeiska sociala stadgan, som Sverige förbundit sig till. Det skriver jurister från Centrum för Sociala Rättigheter. Foto: Drago Prvulovic / Tt
Avhysningen i Sorgenfrilägret bryter mot den europeiska sociala stadgan, som Sverige förbundit sig till. Det skriver jurister från Centrum för Sociala Rättigheter.  Foto: Drago Prvulovic / Tt

Tidigt i morse gick något sönder i Sverige

Publicerad

Avhysningen i Sorgenfrilägret bryter mot den europeiska sociala stadgan, som Sverige förbundit sig till. Det skriver jurister från Centrum för Sociala Rättigheter.

Tidigt i morse gick något sönder i Sverige som aldrig blir helt igen. Malmö stad har med benägen hjälp av polisen valt att åsidosätta mänskliga rättigeter för kanske den mest utsatta gruppen i vårt samhälle.

Man kan, som många gör, reducera den komplexa frågan om det romska lägret på Sorgenfri i Malmö till en fråga om äganderätt och sanitär olägenhet. Vi på Centrum för Sociala Rättigheter menar dock att man bör lyfta blicken från det enkla och ta in andra minst lika relevanta perspektiv, nyanser och intresseavvägningar.

Sorgenfrilägret, som fastigheten Brännaren 19 numera kallas i folkmun, är konsekvensen av ett antal sammanfallande sociala och strukturella trender. Det har skett en ökad migration av fattiga romer till Sverige. Då dessa i väsentlig mening saknar medel har de bosatt sig där de kunnat, många gånger utomhus i tillfälliga läger och har funnit sin försörjning främst genom tiggeri.

Från det offentliga Sverige präglas reaktionen på fattiga romer av en stor oförmåga och i värsta fall ovilja att möta deras utsatta situation.

För att göra saken värre drabbas dessa människor av en omfattande strukturell diskriminering. Samtidigt riktas många grova rasistiska övergrepp mot romerna, och samhället tycks oförmöget att skydda dem.

Därför överklagade vi på Centrum för Sociala Rättigheter Miljöförvaltningens beslut från i våras, som var så ofullständigt att en avhysning aldrig skulle genomföras. När Miljöförvaltningen använde sig av rättelseinstitutet överklagade vi även det beslutet, och begärde prövningstillstånd av Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm. Vi begärde att grundläggande mänskliga rättighetsaspekter och Sveriges konventionsåtaganden skall respekteras.

 

Att tunga aktörer som FN:s särskilda rapportör för minoritetsfrågor, Rita Iszak, nu riktar kritik och uttrycker oro över situationen såväl som Civil Rights Defenders, som i ett öppet brev fäster Malmö stads uppmärksamhet att rivningen hotar åsidosätta en rad mänskliga rättighetsprinciper, är värt att reflektera över.

Oavsett hur marken kommit att tas i besittning av de som bebor platsen, så måste en avhysning följa vissa regler etablerade genom internationell praxis. Särskilt rörande den ständigt utsatta och utsjasade folkgruppen romer. Proportionalitetsavvägningen är härvid avgörande.

Praxis från Europadomstolen rörande avhysning av romer från en flyttbar boplats slår fast att avhysningar i många fall inneburit ett allvarligt ingripande mot en familjs rätt till privat- och familjeliv.

Den europeiska sociala stadgan, som Sverige förbundit sig till, ger vid hand att ingen kan bli vräkt, inte ens från en illegalt ockuperade plats, utan att värdigheten hos de berörda personerna respekteras och utan att alternativa bostäder görs tillgängliga.

Att Malmö stad konsekvent undvikit att vara en del av lösningen är ytterst bekymmersamt och en av huvudanledningar till varför situationen eskalerat till den gryningsräd som ägde rum i natt. Andra kommuner har valt en annan väg och medverkat till en lösning.

 

Rivningen av lägret innebär att de boendes sociala situation, som redan är påfallande utsatt och prekär, drastiskt förvärras och de boende fråntas all möjlighet till att få sina intressen prövade. Vidare betyder avhysningen att de boende splittras och förvisas till att sova utomhus, och förvisas till kyla och överhängande risk för övergrepp. En rivning skapar således en överhängande risk för att våld och hot kommer att öka. Som exempel kan nämnas söndagnattens händelser med en kraftig smällare eller bomb som kastades i lägret och en bil som försökte preja folk inne i lägret.

De boendes situation kännetecknas främst av maktlöshet och desperation. Alldeles oavsett de juridiska turerna så borde en avhysning inte kommit till stånd med mindre än att grundläggande mänskliga rättigheter respekterades och proportionalitetsavvägningar skedde. Det finns anledning att ifrågasätta om Sverige inte åsidosatt sina åtaganden.

För att inte tala om att inte ha lärt sig något från sin mindre klädsamma historia rörande behandling av den utsatta nationella minoriteten romer.

 

Behrang Kianzad

Jur.kand

Frederick Batzler

Juriststuderande

Karin Åberg

Juriststuderande

 

Centrum för Sociala Rättigheter

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kommentera och läs andras kommentarer Regler & villkor
Till Expressens startsida

Mest läst i dag