Foto: Reuters
Foto: Reuters

Telekombranschen måste välja sida

Publicerad

Läget i Syrien är värre än någonsin. Sedan revolten mot Bashar al-Assads regim bröt ut i våras beräknas närmare 8 000 personer ha mist livet. De vittnesmål som via Internet läcker ut från ett i övrigt stängt land visar en situation som inte tycks förbättras. Det går inte en dag utan att nätet fylls av bilder, videos och vittnesmål om hur civila jagas, grips och mördas på de mest bestialiska vis av al-Assads olika säkerhets- och milisgrupper.

 

Nätet är i dag ett av få sätt att ta del av vad som händer i Syrien. Arabiska våren har hunnit övergå i sommar, höst och vinter, men fortfarande är det oroligt även i Egypten, Bahrain och Yemen. Det är viktigt att minnas att den kamp som leder till demokratisk förändring sker på plats. Men nätet är oumbärligt som livlina mellan de aktivister som kämpar för sin framtid och oss som vill, kan och bör göra det vi kan för att stötta deras strävan. Nätuppkopplingar, mobiltelefoner, kreativ mjukvara och en stor dos empati för oss samman på ett högst mänskligt plan.

Men här finns problem. Nätet kan vara avlyssnat, mobiltelefonen en spårsändare och mjukvaran i själva verket en bakdörr till din dator eller telefon. För många människor har teknisk säkerhet kommit att bli en fråga om liv eller död.

Alcatel-Lucent, Ericsson, Bluecoat och Gamma Group. Alla är de på olika sätt involverade i utveckling av teknik som används för övervakning och kontroll. Amerikanska Bluecoat - som sägs ha en svensk utvecklingsavdelning - förnekade trots tydliga bevis länge att de var verksamma i Syrien.

 

Till slut erkände de att deras maskiner var viktiga nav i al-Assads övervakningsapparat. Brittiska Gamma Group och deras verktyg Finfisher tillhör det lömskaste av det lömska. Lite krasst är det en sorts datavirus som planteras på offrens datorer och ger full insyn i dem. Känd kund: den egyptiska Mubarak-regimens säkerhetstjänst.

Detta måste få ett slut. Det är dags för företag att ta diskussionen till nästa nivå och börja se och ta sitt ansvar. Att göra affärer som drabbar människor i utsatta situationer får aldrig bli “business as usual". Man kan inte längre arbeta efter Googles klassiska devis “do no evil". Istället för att som mantra upprepa att teknologin är neutral måste man våga sikta mot att “do good shit"; aktivt arbeta för att ens verktyg enbart används i sammanhang som är avgjort goda.

 

Arbetet att göra gott är givetvis inte alltid lätt. Särskilt inte när samma funktioner som anses vara förkastliga i mer eller mindre fjärran diktaturer inte sällan är resultatet av helt legitim europeisk lagstiftning. Till exempel är datalagring, som man från EU-håll menar ska användas mot den organiserade brottsligheten, en repressiv guldgruva för diktatorer som Bashar al-Assad. Samma gäller kravet på vad som kallas lawful interception, krav på funktioner i konsumentprodukter för att på lagreglerat vis kunna genomföra olika former av avlyssning. I diktaturer blir detta ett vapen mot den egna befolkningen.

Här krävs ett gemensamt initiativ som det är dags att realisera. Organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter måste precisera vilka praktiska åtgärder som skulle underlätta demokratisk förändring i länder där så behövs. Företag i IT- och telekombranschen måste göra klart att man vill göra gott, och att man kommer arbeta transparent med frågor som konsumentskydd och säkerhet för användarna. Regeringar i väst måste övertygas om att kontrollåtgärder aldrig leder till ett mer öppet samhälle - varken här eller där.

Det är dags att faktiskt använda de politiska processer som drivits på från svenskt håll. Det senaste åren har den svenska nätpolitiken framförallt företrätts av UD:s tre grenar; utrikesminister Carl Bildt, biståndsminister Gunilla Carlsson och handelsminister Ewa Björling. Tillsammans har man arbetat med att diskutera och dra upp riktlinjer för hur Internet och därtill relaterade verksamheter bäst kan användas för att frihetsmaximera utrikespolitiken.

 

De har vid flera tillfällen tydligt deklarerat Sveriges ansvar att stödja demokratiseringsprocesser i bland annat de länder vi nämnt. Det finns ingen anledning att misstro statsrådens avsikter. Men vi kan inte heller låta det stanna vid högstämda ord.

Nu är det dags att på allvar “do good shit". Innan det är för sent.

 

Marcin de Kaminski

Måns Adler

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag