Eli Göndör.
Eli Göndör.

Tänk gärna fel – men gör rätt

Publicerad

Vad som är viktigt är inte vad människor tänker, tycker, känner eller har för värdegrund.

Viktigt är vad människor gör, skriver Eli Göndör.

Värdegrundsarbete har blivit synonymt med flykt från ansvar och handling. Dessutom tycks det råda en föreställning om att om bara värdegrunder förmedlas så anpassas automatiskt attityder och beteenden till de förmedlade värdegrunderna. Det vill säga: de som tänker rätt gör rätt.

Men vad som är viktigt är inte vad människor tänker, tycker eller känner. Viktigt är vad människor gör. Det vill säga; tänk gärna fel, men gör rätt.

Nyligen framkom det att arbetssituationen på Vänsterpartiets kansli i Stockholm läns landsting präglats av mobbning. Genom att på sin hemsida deklarera att ”ett värdegrundsarbete pågår” tycks Vänsterpartiet vilja visa att problemet tas på djupaste alvar.

På Knäredsskolan i Laholm var situationen så ansträngd att föräldrar lät sina barn stanna hemma. Uppenbarligen för att påvisa både initiativtagande och handlingskraft informerade skolans rektor att ”ett omfattande värdegrundsarbete” påbörjats, som den huvudsakliga åtgärden för att vända situationen.

 

DN Debatt den 5 februari deklarerade ett antal politiker från Liberalerna betydelsen av att ”forma en värdegrund som kännetecknas av respekt för demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och särskilt jämställdhet och yttrandefrihet”, för att integrationspolitiken ska bli framgångsrik.

Man kan fråga sig hur värdegrundsarbetet sett ut fram till nu bland politiker och i skolor om insatser anses vara behövliga år 2016. En annan rimlig fråga är vad ett värdegrundsarbete har för betydelse om ingen annan än värdegrunden, vem det nu är, bär ansvaret.

Märkligt nog talas det varken om uppförandekoder, eller konkreta förslag på vilka åtgärder ansvariga kommer att vidta för att förändra situationen. Annat än det kreativa initiativet till värdegrundsarbete.

Värdegrundsarbetet tycks inte ha haft någon större effekt på skolan, Vänsterpartiets landstingskansli eller integrationspolitiken. Det är bara att föreställa sig åhörarskaran som entusiastiskt nickar instämmande för varje ny värdegrund som förmedlas för att sedan undra över vad som egentligen sades och vad det ska leda till i praktiken. En ordningsdeklaration som föreskriver att mobbning är lika förbjudet som att tafsa på människor som inte bett om det, behöver inget värdegrundsarbete.

Anledningen till att människor inte kör mot rött ljus i en tom vägkorsning klockan tre på natten är att de riskerar böter om det skulle få för sig att göra det. Inte för att de har rätt värdegrund.

 

Rimligtvis hyser varje frisk människa minst en känsla och har minst en tanke om dagen som strider mot varje tänkbar värdegrund. Det är tillåtet att vara rasist, misogyn, muslimhatare och antisemit. Men det är inte tillåtet att göra vad som helst eller agera på varje impuls som passerar genom kroppen.

Chefer och politiker ska ta ansvar i stället för att gömma sig bakom värdegrundsarbete. Förövare ska straffas och offer ska ges upprättelse oavsett om det är i en skola eller på ett landstingskansli. Värdegrund nummer ett borde vara ansvarsutkrävande. Ty inget är så farligt som ett evigt tjat om värdegrunder utan någon som kan avkrävas ansvar och ställas till svars för missförhållanden. Historien är full av skrämmande exempel.

Människor som bott länge i Sverige har på olika vis introducerats till uppförandekoder antingen genom skola eller arbetsplatser. Det hjälper inte alltid. Därför finns lagar och regler.

Möjligheten att få veta vad som är rätt att göra borde också ges människor som nyligen kommit till Sverige med ambitionen att stanna. Vad de har för värdegrunder, tycker tänker eller känner är deras ensak.

 

Eli Göndör

Fil.dr. i religionshistoria Stockholms universitet och senior fellow på Timbro

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida