I morgon anordnar centern en hearing om tänkbara lösningar på FRA-lagen.
Centerns alternativ till den nuvarande lagstiftningen är en bra öppning för fortsatt diskussion.
Vi menar att det trots allt behövs en parlamentarisk utredning för att komma fram till hur signalspaning kan bedrivas utan att man tummar på integriteten.
Vi vill ha en betydligt mer selektiv signalspaning som enbart är relaterad till rikets säkerhet. Vårt förslag är att i stället låta teleoperatörerna göra selekteringen enligt noga definierade och strikt begränsade riktlinjer efter domstolsbeslut. Då blir statens övervakning avsevärt mindre omfattande. Detta skulle vara en avgörande förändring mot FRA-lagens möjlighet till massavlyssning.

Vi vill också att det är en specialdomstol som avgör och ger tillstånd till vilka avgränsade stråk som överhuvudtaget får överlämnas till staten när FRA fått ett uppdrag. Låt domstolen tidsbestämma varje sökoperation. Låt också domstolen lämna tillstånd för de sökbegrepp som FRA får använda, när de väl fått den begränsade informationen av teleoperatörerna. Först efter det får FRA:s datorer scanna och filtrera materialet.
Den spaning som behövs för rikets säkerhet mot yttre hot sker då betydligt mer begränsat, riktat och rättssäkert.
Om staten i yttersta undantagsfall behöver avlyssna enskilda medborgare så måste det krävas domstolsbeslut och brottsmisstanke. Denna princip ska gälla vare sig det är polisen eller FRA som spanar inom sina olika områden.
När det gäller FRA:s signalspaning är det självklart sällan aktuellt med spaning på enskilda medborgare. Men i de fall det sker, då ska det krävas brottsmisstanke.

Många känner stor oro för att flera olika myndigheter tillåts få information från FRA. Därför behövs en begränsning. Är det rimligt att rikspolisen och Säpo som arbetar polisiärt kan vara uppdragsgivare hos FRA? Visst kan det vara effektivt att samla signalspaningskompetens på ett och samma ställe - men integriteten väger tyngre. Vi vill därför stänga "FRA-shoppen" och enbart tillåta regeringen och försvarsmakten att vara uppdragsgivare och ta del av FRA-material.
Syftena för signalspaningen måste också snävas in så att det enbart gäller stöd för utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och kartläggning av tydligt definierade yttre hot - det vill säga rikets säkerhet. Kanske ska vi bara tillåta spaning när det rör sig om militära yttre hot.
Europakonventionen är svensk lag sedan 1995, och enligt grundlagen får riksdagen inte besluta om lagar som strider mot konventionen. Europakonventionen slår fast att var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. En lag som tillåter avlyssning måste vara så tydlig att medborgarna får en rimlig uppfattning om inskränkningen och hur myndigheterna kan använda lagen. Debatten om FRA-lagen visar att inskränkningen inte är rimligt förutsägbar för gemene man. Lagstiftningen behöver bli mycket tydligare.

Stiftelsen Centrum för rättvisa har lämnat in ett klagomål till Europadomstolen med begäran att domstolen ska pröva om FRA-lagen klarar Europakonventionens krav. I juli, alltså efter riksdagens FRA-beslut, underkände Europadomstolen den brittiska lag som prövats. Europadomstolen slår fast att en lag som tillåter hemlig avlyssning är ett hot mot friheten att kommunicera, oavsett om någon avlyssning sker eller inte. FRA-lagen är lik den brittiska lagen. Båda lagarna omfattar bland annat en enorm mängd personlig information och lagarnas syfte är brett definierat.
Vi anser inte heller att FRA-lagens omfattande intrång står i proportion till sitt syfte eller till det skydd för vårt privatliv som vi har rätt till enligt Europakonventionen.

Riksdagen har beslutat om en kravlista med en rad förstärkningar av integritetsskydd och rättssäkerhet som ska presenteras i en tilläggsproposition till FRA-lagen i höst. Men det behövs fler förbättringar - som brottsmisstanke vid spaning på enskilda medborgare. Den som misstänker att han eller hon blivit otillåtet avlyssnad måste också få möjlighet att få veta om avlyssning skett och få sitt fall rättsligt prövat av en särskild domstol.
Det behövs ett omtag för att radikalt begränsa den kommunikation som staten ens får tillgång att spana på. Kabelspaning får inte motiveras med att det är tekniskt möjligt. Integritetsskyddet kräver att signalspaning i kabel måste kunna motiveras med att det är absolut nödvändigt.

Den analysen har förespråkarna ännu inte redovisat. Det är dags för såväl FRA-motståndare som regering att lämna skyttegravarna. Tillsätt en parlamentarisk utredning och gör om FRA-lagen som annars löper stor risk att bli fälld i Europadomstolen. För då måste vi ändå ompröva lagen.
Statens möjlighet till massavlyssning måste stoppas. I stället för att FRA får tillgång till stora mängder mestadels irrelevant trafik så behövs en lösning där FRA bara får tillgång till små mängder relevant trafik.


Agneta Berliner
riksdagsledamot (fp)
Camilla Lindberg
riksdagsledamot (fp)