Alexandra Pascalidou. Foto: ANDERS WIKLUND/TTAlexandra Pascalidou. Foto: ANDERS WIKLUND/TT
Alexandra Pascalidou.  Foto: ANDERS WIKLUND/TT
Osmond Karim. Foto: Fredrik Johansson.Osmond Karim. Foto: Fredrik Johansson.
Osmond Karim. Foto: Fredrik Johansson.
Pia Herrera. Foto: SVT.Pia Herrera. Foto: SVT.
Pia Herrera.  Foto: SVT.
Doreen Månsson. Foto: MICHAELA HASANOVICDoreen Månsson. Foto: MICHAELA HASANOVIC
Doreen Månsson. Foto: MICHAELA HASANOVIC
Tara Moshizi.Tara Moshizi.
Tara Moshizi.
Amal AzizAmal Aziz
Amal Aziz
Aleksander Kovacevic.Aleksander Kovacevic.
Aleksander Kovacevic.
Hiba Daniel. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges RadioHiba Daniel. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Hiba Daniel.  Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Petteri Karttunen.Petteri Karttunen.
Petteri Karttunen.
Nisti Stêrk. Foto: Peter Knutsson.Nisti Stêrk. Foto: Peter Knutsson.
Nisti Stêrk.  Foto: Peter Knutsson.
Nur Tutal.Nur Tutal.
Nur Tutal.
Shohreh Zare.Shohreh Zare.
Shohreh Zare.
Prescilia Haddad.Prescilia Haddad.
Prescilia Haddad.

SVT befinner sig i mångfaldens istid

Publicerad

Mångfald är således prioriterat på SVT. Tittar man på hur verkligheten ser ut inser man dock snabbt att motsatsen råder, skriver nuvarande och tidigare medarbetare på SVT. 

Som medarbetare på SVT upptäcker man snart att det finns ett begrepp som pliktskyldigt återkommer under utbildningsdagar, konferenser och tal från chefer. Det är ordet mångfald. Att spegla Sverige. Företaget har dessutom en uttalad mångfaldspolicy och har under årens lopp presenterat flera initiativ för att förbättra representationen såväl på arbetsplatsen som i rutan. 

Mångfald är således prioriterat på SVT. Tittar man på hur verkligheten ser ut inser man dock snabbt att motsatsen råder. SVT är fortfarande homogent, framförallt sett till vilka grupper som profileras och speglas i programmen. Representationen av exempelvis nationella minoriteter är så undermålig att det knappt finns någon spegling att tala om. Detta gäller i såväl nyhetsprogram som stora nöjesshower som ”På spåret” (senaste säsongen mötte kritik för otillräcklig bredd bland deltagarna). 

 

LÄS MER: Varför ska en födelsedag utgöra gränsen för arbetslivet?  

 

Bristen på mångfald är inte bara anmärkningsvärd, den är alarmerande. Detta, trots att SVT i mer än ett decennium talat sig varma om sina mångfaldssatsningar, sina policys och sitt uppdrag att spegla samhället. På SVT:s sajt står det till och med att ett av deras viktigaste åtaganden är att de ”skildrar Sverige som det ser ut idag, i all dess mångfald”. 

Hur kan ett företag som i så många år påstått att de ”jobbar aktivt” med dessa frågor fortfarande befinna sig i ett slags mångfaldens istid? Och hur kommer det sig att de så ofta kommer undan med det?

I en artikel på svt.se/nyheter i början av maj presenterade SVT en av de stora programsatsningarna för i år: ”Morgonstudion”, som ska ledas av sex profiler och från och med hösten ersätta ”Gomorron Sverige”. Anne Lagercrantz, SVT:s divisionschef, intervjuades i artikeln om att SVT inte lyckats när det gäller mångfald i rekryteringen av programledare. I artikeln sammanfattades beslutet med följande indirekta citat: 

”Att det har varit svårt att rekrytera programledare med annan bakgrund till Morgonstudion beror bland annat på att det är program som kräver att det är erfarna medarbetare som sitter i rutan.”

 

LÄS MER: SVT göder föraktet mot lantisar 

 

Medarbetare på SVT, med och utan annan bakgrund än den traditionellt svenska, har reagerat på Lagercrantz uttalande. Att skylla på att det inte finns journalister som är tillräckligt kompetenta och erfarna för att SVT ska kunna nå längre med mångfaldsarbetet hade möjligen varit rimligt för 15 år sedan. I dag finns det dock många journalister, både inom och utanför public service, som tillhör minoriteter, har många år i yrket och dessutom besitter specialkompetenser som kanalen behöver. Lagercrantz lägger över problemet på journalisterna. Men det är inte där kompetensen saknas, det är hos SVT som 2017 fortfarande inte lärt sig att rekrytera brett. 

Vi vill inte läsa i ytterligare tio år att man ”jobbar aktivt” med mångfaldsfrågor. Vi vill inte se fler flåshurtiga, verkningslösa satsningar. Vi vill se resultat. SVT kan börja med att värdesätta alla journalister och inse att de behöver alla varianter av oss för att möta framtiden. Först då kan vi börja prata om mångfald. 

 

Aleksander Kovacevic, journalist SVT Nyheter

Alexandra Pascalidou, programledare

Amal Aziz, inslagsproducent SVT Göteborg 

Doreen Månsson, programledare och producent 

Hiba Daniel, programledare 

Nisti Stêrk. producent och manusförfattare

Nur Tutal, producent

Osmond Karim, dokumentärfilmare och regissör, Grumslöv

Petteri Karttunen, journalist SVT Nyheter och fd ordförande för Journalistklubben på SVT.

Prescilia Haddad, reporter SVT Nyheter

Pia Herrera, programledare SVT Umeå 

Shohreh Zare, journalist SVT Nyheter Göteborg

Tara Moshizi, programledare

 

Samtliga undertecknare är nuvarande eller tidigare medarbetare på SVT 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag