"Sverige måste räddas undan vår internetfientliga regering"

Publicerad
Uppdaterad
Privatpoliser får allt större makt över internet.
Men i dag debatterar EU-parlamentet ett förslag som kan ge medborgarna större rättssäkerhet.
Den svenska regeringen är dock motståndare. Varför?, undrar IT-aktivisten Christopher Kullenberg.
I dag tas viktiga beslut på EU-nivå som kommer att få återverkningar på hur internet fungerar i unionen. Frågan är om nätet i första hand ska vara en marknadsplats eller en medborgerlig offentlighet.
Om två tillägg till det så kallade telekompaketet inte godkänns av EU-parlamentetet i dag, och därefter röstas igenom den 5 maj, riskerar internet nämligen att förvandlas till ett kabel-teveliknande nät, där internetoperatörer och Ipred-hyrsnutar dikterar villkoren.

Om man tror på ett
medborgarnas internet, med öppenhet och allmän rättssäkerhet är det därför absolut nödvändigt att tilläggen (som kallas 138/46 och 166 ) röstas igenom. Den moderata EU-parlamentarikern Christofer Fjellner arbetar mot klockan för att få ihop 40 underskrifter från andra parlamentariker senast vid lunch i dag onsdag, annars kan han inte lägga fram tillägg 166 som då riskerar att falla.

Tyvärr blir det allt mer uppenbart att den svenska regeringen inte vill se dessa skydd inskrivna i lag. Det visar sig dels i hur välvilligt Ipred-direktivet infördes, ett direktiv som bygger på att privatpoliser ska kunna gå runt rättssäkra förfaranden. Dels i att näringsdepartementet bara bjuder in journalister med presslegitimation till det möte där infrastrukturminister Åsa Torstensson på ett kommunikéartat sätt ska informera om regeringens syn på telekompaketet. Vågar Torstensson inte möta de kritiska röster som driver nätpolitiken? Är kommunikéer ett sätt med vilket medborgarna kan hållas på avstånd från makten? Oavsett vilket, visar attityden att man brister i respekt för de medborgare som värnar de demokratiska samtalen på nätet.

Telekompaketet
är ett stort paket av lagar. Vissa delar är praktiska, andra är djupt ideologiska. Till de senare hör en strid om vad internet alls ska vara - är det en medborgerlig arena eller ett ställe där företag säljer produkter och tjänster.

Vad gör då de omstridda tilläggen
? För det första befästs rättssäkerhet för användaren i förhållande till privata operatörer. Just nu tenderar annars allt mer regleringsmakt att förskjutas till civilrättsliga förfaranden, stämningar och rena hot, Ipred-lagen i Sverige är ett exempel.
Det inte acceptabelt att hänskjuta frågan om tillgång till internet till processer~utanför domstolarna. Ett domstolsförfarande måste garanteras, både för rättssäkerhetens skull och för att besluten sedan ska kunna granskas. De privatpoliser som nu härjar på internet skulle om 138/166 röstas igenom möta en tuffare granskning.

Christopher Kullenberg För det andra garanteras en öppen arkitektur på internet. Operatörer ska inte ha möjlighet att begränsa vilket innehåll, vilka tjänster eller vilka protokoll som användarna nyttjar. I annat fall skulle operatörerna kunna skapa antimarknader, konkurrenshämmande situationer där operatörerna tvingar användarna till vissa innehållstjänster. Ännu farligare är att användare riskerar att isoleras från varandra. Internet blir fragmentariskt, och gemenskaper kan splittras. Det ”internet” just du får tillgång till beror på vilken operatör du har.

För det tredje
förespråkar tilläggen ett kunskapssamhälle som utgår från medborgarna. Det är inte som konsumenter som vi vill regleras och styras. Internet är en ny offentlig arena där rörelser växer fram, där opinionsbildningen kan få kraft och där vi utför sköter viktiga uppgifter som bankärenden och myndighetskontakter.

Men har nätaktivisterna någon framgång? Kan vanliga medborgare verkligen påverka Bryssel och Strasbourg? Ja, förra tisdagen skedde faktiskt något unikt i nätpolitikens korta historia. Då parlamentarikerna skulle rösta om tillägg 138/46 på utskottsnivå blev ledamöterna helt plötsligt nedringda och dränkta i mejl från oroade internetanvändare över hela Europa. Hur kunde det hända?

En förklaring till folkstormen är att fildelningssajten The Pirate Bay länkade till kampanjsidan telekompaketet.se Servern klarade knappt trafiken som genererades. Att The Pirate Bay spelar en viktig roll som samhällsdebattör är det således knappast någon tvekan om. Nätanvändarna bryr sig om internet.

Det visar på en demokratisk potential där~Europas medborgare formerar sig och påverkar processer som tidigare upplevts som avlägsna. När vi beklagar oss över det låga valdeltagandet till Europaparlamente tittar vi kanske med en allt för statisk blick på EU-politik. På nätet är den blixtsnabb och sakfrågeorienterad, och lyckas faktiskt öppna upp för en granskning av den makt som vill begränsa friheten. ~

Sverige måste räddas undan vår internetfientliga regering som har infört både Ipred-direktivet och FRA-lagen. Ironiskt nog kan räddningen komma från ett byråkratiskt EU som vimlar av lobbyorganisationer.

Christopher Kullenberg är doktorand i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Han är en av initiativtagarna till kampanjen telekompaketet.se och bloggar på christopherkullenberg.se.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag