Sverige anmäls allt oftare till Europadomstolen. Och svenska staten väljer allt oftare att använda skattemedel för att göra upp i godo.
På så sätt undviker regeringen den pinsamhet som ett stort antal fällningar i Strasbourg skulle innebära.
Det skriver i dag flyktingsombudsmannen MERIT WAGER.
Sverige anmäls
allt oftare till Europadomstolen, svenska staten vill inte bli fälld i Europadomstolen i Strasbourg, det ser inte bra ut i världens ögon. Sveriges regering har hittat ett sätt att tysta ner klagomålen mot staten och dess myndigheter och att slippa ta ansvar och bära skuld för felaktigheter som begås mot enskilda svenskar. Sättet heter "friendly settlements" (uppgörelser i godo).
Efter att själv som ombud för en klagande ha gjort en anmälan till Europadomstolen och sett hur regeringen agerar, har jag kommit att intressera mig för vilken typ av ärenden som anmälts från Sverige och hur de har behandlats i Strasbourg. När jag börjar titta på statistik och läsa handlingar så har en hel del häpnadsväckande fakta kommit i dagen.
Under tiden 20 juni 2000 till 28 februari 2006, sex år, har alltfler klagomål avgjorts i så kallade "friendly settlements". När svenska staten riskerar att fällas av Europadomstolen har den, som det ser ut, valt att hellre använda skattemedel till att köpa sig fria från den skam och nesa det skulle innebära om Sverige med sitt vid det här laget något skamfilade rykte som rättsstat, fälldes i ett stort antal fall i Europadomstolen.
Några exempel på "friendly settlements":
Merit Wager
20 juni 2000:
Ärende 22771/93. Ett tragiskt fall av falska anklagelser mot en far om sexuellt antastande, tvångsomhändertagande av barnet som bland anat har ett mentalt handikapp. Europadomstolen ansåg att familjen hade skäl att få sin sak prövad (barnet återbördades till sina föräldrar). Regeringen betalade 2 100 000 kronor i "frivilligt skadestånd" till familjen och undvek därmed att svenska staten fälldes i domstolen.
24 september 2002:
Ärende 30526/96. Det handlade om rätten att ärva en broder som varit anställd hos det svenska företaget AGA, patenträttigheter, falska vittnesmål, förfalskade dokument m.?m. och att högsta domstolen vägrade resning i fallet. Här trädde regeringen in och betalade 250 000 kronor till de klagande.
11 februari 2003:
Ärende 53970/00. Ett uppmärksammat fall som handlade om att en av de stora kvällstidningarna skrev om hur en programledare och hennes sambo hotades av nazister och hur man iscensatt fotografering av maskerade män utanför tv-programledarens hem etc. Här betalade den svenska regeringen 275 000 kronor till de tre klagande.
20 juli 2004:
Ärende 41265/98. Anmälan gällde en utredning/revision som skattemyndigheten gjorde mot en taxioperatör, som resulterade i skönstaxering och uppräkning av moms och arbetsgivaravgifter och följderna av detta för den enskilde så som inblandning av kronofogdemyndigheten m.m. Regeringen valde återigen att göra upp i godo innan dom föll i Europadomstolen: 44 000 euro (cirka 405 000 kronor) betalades till den klagande.
Det här är bara en bråkdel
av de fall som Europadomstolen ansett vara "admissible", det vill säga godtagbara för prövning. I minst 26 fall under de senaste sex åren har regeringen erbjudit skattemedel i förlikningspengar. Det innebär att några slutliga domar inte har fällts i Europadomstolen trots att Europadomstolen ansett att det funnits grunder för att pröva fallen. Och myndigheterna i Sverige kan fortsätta att agera oacceptabelt och kanske också lagstridigt.
Staten verkar allt oftare köpa sig fri från rättslig prövning i Europadomstolen. Jag hoppas att det fall som vi sedan den 9 september 2004 driver där inte ska bli "struck out of the list" som det heter, trots att Sveriges regering - utan att vara den som anfört klagomålet! - både begärt och krävt att Europadomstolen ska göra just det. Skulle Europadomstolen besluta sig för att ta upp vårt fall (vilket vi ännu inte vet) så vill vi ha det prövat och någon "friendly settlement" med regeringen blir det inte tal om.
MERIT WAGER
