Sverige tar täten. Många andra länder ser Sverige som ett föredöme när det gäller frihet på nätet, skriver utrikesminister Carl Bildt. Foto: Olle Sporrong
Sverige tar täten. Många andra länder ser Sverige som ett föredöme när det gäller frihet på nätet, skriver utrikesminister Carl Bildt.  Foto: Olle Sporrong

Sverige ett föredöme för frihet på nätet

Publicerad

Utomlands är frågor om vår FRA-debatt fyllda med beundran över våra tydliga lagar, institutioner och begräsningar. Hur Sverige har hanterat FRA håller på att utvecklas till ett internationellt föredöme. Det skriver utrikesminister Carl Bildt i dag.

För några år sedan sade jag att frågorna om friheten och säkerheten på nätet skulle tillhöra de kommande årens viktigaste utrikespolitiska frågor. Det var nog många som då log snett. Då var friheten på nätet i centrum. Vi såg hur den ena regimen efter den andra runtom i världen började att censurera, begränsa och kontrollera vad som händer på nätet.

Först och främst var det auktoritära regimer som ville vrida detta vapen ur händerna på dem som arbetade för frihet och förändring i deras samhällen. Nätverken utmanade hierarkierna - och hierarkierna i de slutna samhällena försökte att slå tillbaka. Jag sade att frågan om friheten på nätet hade blivit den främsta frontlinjen i arbetet för frihet i världen.

Efter en inledande uppförsbacke och ett intensivt diplomatiskt arbete runtom i världen nådde vi en betydande framgång när FN:s råd för de mänskliga rättigheterna i juni 2012 antog resolution 20/8. Resolutionen slog fast att friheterna att yttra sig och inhämta information gällde med samma styrka på nätet som i samhället i övrigt.

Det är tveksamt om alla de stater som till slut stödde denna resolution verkligen menade allvar med sitt stöd, men att de slutade motverka den var dock trots detta en viktig seger. Under 2013 har fokus så förskjutits till frågor om olika typer av övervakning på nätet. Efter en viss yrvakenhet hoppas jag att vi som är intresserade av denna debatt skall lyckas att kanalisera den in i en konstruktiv global dialog.

Att stater har ett ansvar för säkerheten, och att stater dessutom bedriver underrättelsetjänst, är knappast någon nyhet. Det handlar om tämligen grundläggande funktioner. I andra sammanhang har jag talat om vikten av en kunskapsbaserad säkerhet i vår nutida värld. Avgörande är att detta arbete är reglerat i lag, kontrollerat i tydliga former och öppet redovisat i sina grunddrag.

På den stora globala cyberkonferensen i Seoul i oktober lade jag fram sju principer som enligt min mening bör vägleda detta arbete. De har sedan haft visst genomslag i den globala debatten. Sedan några år har ju Sverige en lag där vår underrättelsetjänsts arbete är noga reglerad och inriktad, med oberoende institutioner för tillstånd och kontroll.

Den lagen, och institutionerna för tillstånd och kontroll, håller i dag på att utvecklas till något av ett internationellt föredöme. Möter jag några frågor om vår så kallade FRA-debatt utomlands så är det frågor av viss beundran för våra tydliga lagar, institutioner och begränsningar.

Den panel som president Obama har tillsatt för att se över amerikanska NSA:s verksamhet föreslår till exempel stora och viktiga steg i vad som skulle kunna beskrivas som svensk riktning. Jag hoppas att demokrati efter demokrati skall komma fram till lösningar längs våra principer. Vi får inte glömma att debatten egentligen bara kan föras i de öppna demokratierna, medan det är knäpptyst i stater som snarare bygger på laglös och total övervakning.

Nu oroas vi av att regimer med helt andra intressen ska utnyttja övervakningsdebatten för att få till stånd en global ordning för kontroll av nätet. Detta skulle också kunna öppna för total nationell kontroll av nätet. Länder som Ryssland, Saudiarabien och Kina befinner sig från olika utgångspunkter på i grunden samma ståndpunkt. Det vore katastrofalt. Dels från frihetens utgångspunkt. Dels därför att det skulle beröva nätet den nästan explosiva dynamik som drivit fram dess exceptionella globala utveckling.

Vi skall inte underskatta den kraft som nätet är även för ekonomisk och social utveckling. Världsbanken menar att om andelen som använder bredband i ett samhälle ökar med cirka tio procent så ökar dess tillväxttakt med mer än en procent. Det betyder enorma tal i till exempel Afrika i dag.

Utvecklingen är snabb. Om fem år beräknas cirka 65 procent av världens befolkning täckas av mobila bredbandsnät med betydligt bättre kapacitet än vad vi har i Europa i dag. Det är en revolutionerande utveckling.

Därför är friheten för nätet faktiskt en minst lika viktig fråga som friheten i övrigt. Dagens debatt får inte leda till att de som vill begränsa friheten för nätet får övertaget. Det skulle förr eller senare leda till misslyckande för alla våra ansträngningar också för friheten på nätet.

Och därför förblir nätfrågorna centrala för Sveriges utrikespolitik - även under 2014.

 

CARL BILDT

Carl Bildt är Sveriges utrikesminister

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag