Stina Oscarson. Foto: Fredrik Sandberg/TTStina Oscarson. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Stina Oscarson.

 Foto: Fredrik Sandberg/TT
Pierre Schori. Foto: Tina Mangnergård/TTPierre Schori. Foto: Tina Mangnergård/TT

Pierre Schori.

 Foto: Tina Mangnergård/TT

Svenskt medlemskap i Nato bör undvikas

Publicerad

Ett svenskt medlemskap i Nato bör undvikas, främst av säkerhetspolitiska skäl.

En annan anledning att avstå från ett medlemskap är att kärnvapen är en bärande del av Natos doktrin, skriver Stina Oscarson och Pierre Schori, initiativtagare till Natoutredningen.

I morgon, den 28 januari, lägger den oberoende Natoutredningen fram sitt betänkande med ett klart avståndstagande till ett svenskt medlemskap i militäralliansen.

Bakgrunden till utredningen är följande.

Under intryck av konflikten i Ukraina och Rysslands annektering av Krim har resursstarka krafter, inklusive de borgerliga allianspartierna, krävt att vårt land borde ansluta sig till Nato.

Regeringen har tydligt sagt nej till medlemskap, men samtidigt har Sverige genom en rad beslut och samarbeten inom försvarssektorn under de senaste tjugo åren förts allt närmare denna militärallians: vi förtecknar i utredningen ett 20-tal sådana beslut.

Närmandet till Nato, ”de små stegens politik”, har till stor del skett utan allmän debatt och under en tid då en folklig och politisk opinion varit negativ till ett svenskt Nato-medlemskap. Varje steg kan synas logiskt utifrån det närmast föregående, men vi finner det anmärkningsvärt att det inte sedan detta närmande påbörjades gjorts en säkerhetspolitisk analys av konsekvenserna.

Detta, tillsammans med en rätt ensidig mediabevakning av det svenska försvaret och vårt säkerhetsläge, har skapat stor osäkerhet och många frågetecken bland människor runtom i landet.

 

Därför tog vi i maj 2015 initiativ till en oberoende Natoutredning. Ett avgörande skäl var också det så kallade värdlandsavtalet med Nato som under våren 2016 ska underställas riksdagen. I korthet innebär avtalet att Sverige lätt kan stödja och ta emot stöd i form av Nato-trupp på svenskt territorium. Men det är ett avtal som ännu omgärdas av många oklarheter både till sitt innehåll och på det sätt på vilket det hanterats.

Utredningens syfte har både varit att försöka täcka upp det demokratiska underskott som ofta präglat försvarspolitiken och att göra den säkerhetspolitiska analys av de små stegens politik som vi anser ha saknats.

Sammanfattningsvis kom vi fram till följande slutsatser:

Ett svenskt medlemskap i Nato bör undvikas främst av säkerhetspolitiska skäl då ett medlemskap, förutom en stark begränsning av vår handlingsfrihet, riskerar öka spänningarna i hela Östersjöområdet.

En annan anledning att avstå från ett medlemskap är att kärnvapen är en bärande del av Natos doktrin. Ett medlemskap i kärnvapenalliansen (Natos egen definition) skulle kraftigt minska vår möjlighet att verka för en aktiv anti-kärnvapenpolitik.

Och till den nära föreliggande frågan om värdlandsavtalet anser vi att det är en grov felbedömning att betrakta detta enbart som ”en teknisk fråga”. I avtalet stadgas det bland annat, i paragraf 1:20, att värdlandet ska kunna upplåta ”sites” (baser) till stöd för Natoledda militära aktiviteter under befäl av Natos ÖB.

Vi hävdar att säkerhetspolitik även i praktiken tillåts vara större än försvarspolitik. I stället för ett fortsatt närmande till Nato föreslår utredningen en bred satsning på olika fredsfrämjande avspänningsåtgärder såsom miljösamarbete, handel, turism och vänorter, men också att vi mer aktivt än i dag använder oss av organisationer som OSSE, EU och FN. Vill vi ha fred, måste vi förbereda för fred.

 

Mot denna bakgrund bör ett beslut i riksdagen skjutas upp till dess att det gjorts en säkerhetspolitisk analys av konsekvenserna och man rätat ut de frågetecken som finns bland annat gällande Natobaser på svenskt territorium och kärnvapen.

Kärnan i Sveriges säkerhetspolitik har i över fem decennier varit att Sverige aldrig skulle agera på ett sätt som kunde skapa förväntningar på den ena sidan, eller farhågor på den andra, beträffande avvikelser från den valda alliansfria handlingslinjen. Vi menar att det är hög tid för regering och riksdag att bekräfta denna framgångsrika linje, till exempel genom ett uttalande av följande innebörd:

”Sverige kommer aldrig att ge tillstånd för någon utomstående makt att använda landets territorium och resurser för fientliga eller hotfulla handlingar riktade mot andra länder, ej heller tillåta införandet av kärnvapen eller andra massförstörelsevapen”.

En sådan deklaration skulle stödjas av en överväldigande folkmajoritet och skapa klarhet i omvärlden.

 

Stina Oscarson

Pierre Schori

Initiativtagare till Natoutredningen

 

Utredningen har bestått av Hans Blix, Rolf Ekéus, Sven Hirdman, Stina Oscarson, Pierre Schori och Linda Åkerström. Huvudsekreterare har varit Lars Ingelstam.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kommentera och läs andras kommentarer Regler & villkor
Till Expressens startsida

Mest läst i dag