I dag speglar den svenske soldaten bättre hur hela det svenska samhället ser ut.
Förr var en svensk rekryt liktydigt med en 18-19-årig man. I dag är en svensk rekryt med mycket högre sannolikhet än förr en kvinna i 25-årsåldern, som möter högre teoretiska kunskapskrav än tidigare och hennes kamrater har i högre grad än förr utländsk bakgrund.
Rekryterna kommer från hela landet, stad och land. Mångfalden i försvaret ökar, vilket ger stabilare grupper. Därmed ökar försvarets förmåga att lösa uppgiften.
Unga människor söker sig till försvaret för att de vill göra en skillnad, för att utvecklas som personer och för att klara nya utmaningar.
Under det första dryga året med frivillig rekrytering till försvaret har sett ett stort intresse för försvaret. Hittills har försvaret fått 32 000 ansökningar till 3 200 tillgängliga platser på den Grundläggande militära utbildningen, GMU. Tio sökande per plats alltså.
Försvaret har också sett en ny bredd och mångfald hos de som vill vara i försvaret. Den frivilliga rekryteringen speglar samhället bättre.
Det är människor i olika åldrar, med olika familjesituation, utbildning och etnisk bakgrund som söker sig till det nya försvaret. Avsevärt fler kvinnor än tidigare söker till grundläggande militär utbildning. I den s enaste rekryteringsomgången var det 18 procent kvinnliga sökande.
Utan rekrytering på frivillig grund hade försvaret inte fått den 46-åriga trebarnsmamman som nyligen framgångsrikt genomförde GMU och därefter tog värvning i flottan. Det är inte grupptillhörighet som styr vem som är en bra soldat. Det är istället personlig lämplighet, personligt intresse och människors egna beslut som avgör vem som rekryteras.

Andelen utlandsfödda som vill bli soldater har ökat med frivillig rekrytering. 10 procent av de som genomför rekryttest är födda utanför Sverige.
De som sökt frivilligt har gjort bättre ifrån sig i Rekryteringsmyndighetens, (tidigare Pliktverket), tester och urval än de senaste årens värnpliktiga.
Kraven på rekryterna har höjts jämfört med tidigare. För att söka grundläggande militär utbildning måste du vara svensk medborgare, ha fyllt 18 år och ha minst godkänt i svenska, matte, samhällskunskap och engelska från gymnasiet. Droger och brott är diskvalificerande.
Den övervägande delen av de som söker i dag har gymnasium som högsta utbildningsnivå. Kvinnornas utbildningsnivå är så här långt högre än männens, och de har oftare högskolestudier bakom sig. De flesta kvinnor och män som studerat på högskola har valt samhällsvetenskapliga inriktningar. Därnäst väljer männen teknisk inriktning och kvinnorna naturvetenskaplig inriktning.
Dagens sökande bedömer sig vara i bättre fysisk form än tidigare mönstrande. Tittar vi på faktiska resultat visar det sig också stämma. Tyvärr är det fortfarande allt för många, också mycket vältränade kvinnor, som faller på muskeltestet. Det test som används i dag är ett Isokai-test som utförs i maskin och mäter muskelstyrka. Att Rekryteringsmyndigheten använder sig av fysiska test är självklart, men det diskuteras hur de kan vara mest rättvisande.

De flesta som söker till grundläggande militär utbildning är från Stockholms län. Det är jämn fördelning mellan landsbygd, tätort och stad.
Statistik från de som söker till GMU ger en god bild av hur dagens svenska soldat ser ut. De flesta som söker sig till försvaret är såklart unga. Den genomsnittliga åldern är 21 år, men det finns också sökanden som är betydligt äldre.
Vi är bara i början av det nya rekryteringssystemet. Mycket har gått bra, men jag utgår från att vi kommer att behöva göra praktiska anpassningar efterhand, för att utveckla rekryteringen ytterligare.
Ett större urval där människor i olika åldrar, kvinnor och män, och personer med olika erfarenheter och bakgrund rekryteras ger stabila grupper. Det är en bra utgångspunkt, oavsett verksamhet.

STEN TOLGFORS Sten Tolgfors, M, är försvarsminister. I dag deltar han på rikskonferensen Folk och försvar i Sälen