Svensk forskning har tappat sin topposition

Publicerad

Det är vår övertygelse att de rena plånboksfrågorna inte engagerar medborgarna lika mycket som sjukdomar och tillgång till högkvalitativ vård ändå debatteras vårdfrågorna knappt under supervalåret.

 Partierna måste utarbeta trovärdiga svar på hur de vill lösa våra stora utmaningar inom hälsoområdet.

Hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige ökade med över 50 procent mellan 2001 och 2011. Det beror på en ökande andel äldre och en ökning av kroniskt sjuka. Den ökade andelen äldre innebär att allt fler drabbas av demenssjukdomar. Hjärnsjukdomar uppskattas redan kosta Sverige 165 miljarder kronor per år och av dessa står demens för den största kostnaden, 27,6 miljarder.

Kostnaderna för kroniska sjukdomar beräknas uppgå till 70 procent av de totala hälsovårdskostnaderna. De utgör ävenden vanligaste dödsorsaken i Sverige. Varje år ställs 58 000 nya cancerdiagnoser i Sverige, medan 1,4 miljoner personer lever med hjärt-kärlsjukdom.

Det är en framgång att över 80 procent av mycket för tidigt födda barn och barn med cancer överlever i dag, jämfört med mindre än 20 procent på 70-talet. De överlevande barnen behöver dock följas upp och förekomsten av autistiska störningar, ADHD och ungdoms- depression anses vanligare och svårare att leva med i dag.

Dessa exempel visar hur oerhört viktigt det är att förebygga, utveckla bättre behandlingar och i bästa fall kunna bota sjukdomar.

Svenska forskare bedriver i dag högt kvalificerat arbete inom dessa och andra lika angelägna områden. Bara i Sverige har till exempel 400 000 dödsfall kunnat förhindras de senaste 30 åren, tack vare ny teknik inom hjärt-kärlområdet, vilket också sparat samhället 985 miljarder kronor. En ny målriktad cancerbehandling har gett bättre överlevnad än tidigare behandlingar och gav samhällsvinster på 2,9 miljarder mellan 2000-2011. Samhället uppskattas även spara 500 miljoner kronor i minskade sjukskrivningar och förtidspensioner varje år genom att använda nya biologiska läkemedel inom fem olika områden, bland annat ledgångsreumatism.

Sverige har en lång tradition av framgångsrik medicinsk forskning och en hälso- och sjukvård som bedriver patientnära studier. Men Sveriges ställning inom medicinsk forskning har försvagats. Enligt Vetenskapsrådet tappar Sverige mark inom biomedicinsk forskning, där vi under 20 år gått från fjärde till åttonde plats. Det ges inte heller längre tillräckligt med utrymme för patientnära forskning och innovation i sjukvården. Sverige har halkat ned från tredje till sjätte plats när det gäller klinisk forskning och de forskande läkemedelsföretagens ansökningar till läkemedelsverket i Sverige minskade med 45 procent mellan 2004 och 2010. Vidare har life science-industrin under de senaste fem åren minskat med drygt 4 000 anställda i Sverige.

Nu inför Världshälsodagen vill vi därför påminna om den roll som politiska beslutsfattare spelar. Det krävs att våra politiker ger bästa möjliga stöd för att försvara Sveriges position som framstående forskningsnation. Existensen av excellent forskning samt en sjukvård som vill ligga i spetsen för förbättringar gör också att Sverige förblir attraktivt för företagsverksamhet. Hälsa och välstånd hänger alltså intimt samman, på mer än ett sätt.

Vi vill att regeringen, oavsett vilken det blir, för den kommande mandatperioden utformar en bred och långsiktig strategi för att skapa bra förutsättningar för medicinsk forskning och dess tillämpning. De offentliga investeringarna i medicinsk forskning bör på sikt fördubblas och motsvara fyra öre per vårdkrona.

Inför höstens riksdagsval riskerar både partierna och medierna att underskatta väljarna. Medierna spelar en mycket viktig roll i att avgöra vilka frågor som ska dominera en valrörelse. Journalister kan hjälpa partierna att inte negligera de djupare framtidsfrågorna, som den om hälsa och Sveriges utveckling. Människor tänker inte bara kortsiktigt på den egna plånboken inför den stora demokratiska handling som ett val utgör. Oron för sjukdom hos nära och kära är stark, och det finns stort engagemang i att framsteg görs. Omsorgen om Sveriges framtid som ledande forsknings- och företagsnation ligger också medborgarna varmt om hjärtat.

 

Anna Nilsson Vindefjärd

Generalsekreterare för Forska!Sverige.

Torsten Wiesel
Nobelpristagare i fysiologi/medicin 1981.

Arvid Carlsson
Nobelpristagare i fysiologi/medicin 2000.

Krister Westerlund
Ordförande i Alzheimer- föreningen Sverige.

Bengt Samuelsson
Nobelpristagare i fysiologi/medicin 1982.

Hans Bergström

Docent i statsvetenskap och tidigare utgivare för Dagens Nyheter.

Hugo Lagercrantz
Barnläkare och senior professor i pediatrik vid Karolinska institutet.

Carl-Henrik Heldin
Professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och ordförande Nobelstiftelsen.

 Olle Stendahl

Professor i medicinsk mikrobiologi i Linköping och styrelseledamot Vetenskapsrådet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag