Här i Hornstull i Stockholm fick Gudrun Schymans Fi, tillsammans Mp, flest röster i EU-valet. Ett val som även kallades ett "hipster-val." Foto: Ylwa Yngvesson
Här i Hornstull i Stockholm fick Gudrun Schymans Fi, tillsammans Mp, flest röster i EU-valet. Ett val som även kallades ett "hipster-val." Foto: Ylwa Yngvesson

Surdegsväljarna biter sig själva i skägget

Publicerad

Ytterlighetspartier toppar innelistan just nu, medan mittenpartierna i alliansen och S är hopplöst ute. Extra heta är vänsterpartierna med framgångar för V, MP och Fi. I huvudstaden uppgav 52,3 procent i en färsk undersökning att de skulle rösta rött; Schyman skulle få hela 7,1 procent medan M och S backar.

Om trenden håller i sig och blir till valresultat om några månader, hur ska vårt land kunna fortsätta vara välmående och locka fram företag som kan anställa? Jag är medveten om att många valt parti för att passionerat visa sin ståndpunkt i en särskild fråga, men de partier de därmed röstat in kommer att behöva visa hela sitt ansikte i regeringsposition, och det kommer inte att vara vackert.

Fi:s partiprogram innehåller inga resonemang om hur staten ska få intäkter till de dramatiskt ökade kostnader deras frikostiga löften skulle innebära. V vill att staten ska hantera mer, trots att Nuonaffärer och diverse slöseriskandaler borde tyda på motsatsen. S fokuserar på att skapa skattefinansierade ”jobb” i stället för att stötta företagen. Mp vill ha kortare arbetsvecka och friår.

Makt innebär även ansvar. Och det är enfrågeröstarna som blir ansvariga för det Sverige vi kommer att få.

EU-valet kallades ett hipsterval. Mp och Fi var största parti på Hornstull i Stockholm, i den kulturella medelklassens hjärta. En trend där människor köper ekomat i specialbutiker och har härligt avslappnad klädstil har spridit sig in i politiken, och sympati för de coola partierna tycks ha blivit en accessoar att bära för statusens skull.

När en röst på alliansen ger människor en känsla av att vara Mickan och Fredde i Solsidan, är en röst på Gudrun och hennes brudar roligare. De verkar bry sig om riktiga saker, inte märkeskläder och båtar. Inte trista torra saker som budgetar och statsfinanser.

Men grejen är att det stora intresset för miljö och feminism har sitt ursprung i välståndet. Bara den som har jobb och stabil inkomst, det vill säga trygghet, kan bry sig om grisarnas rättigheter ena dagen och sedan åka på flera utlandssemestrar med flyg nästa. Bara den som själv har det bra slutar tänka på andra människor och på helheten. Bara den som bor långt från utanförskapets stadsdelar har råd att glömma dem.

Det är dags att tänka större. Sverige har fortfarande hög arbetslöshet och i våra förorter finns människor som handlar billigt på Lidl, inte dyrt på Bondens marknad. Där finns de som hellre skulle se ett land som bryr sig om företagen, i stället för ett som själviskt talar om rättigheter för en grupp högutbildade. De utgifter som nyvänsterns företrädare vill se kostar – i form av företag som inte längre törs satsa, i form av budgetar i obalans och långa köer till arbetsförmedlingen.

Finanskrisen som skakade om världen klarades med glans och Sveriges ekonomi är tack vare en trist och förståndig Anders Borg bäst i världen enligt revisionsföretaget PWC. Konjunkturinstitutets prognoser är mycket optimistiska, och enligt SKL har det aldrig satsats så mycket på välfärden som nu. Även om arbetslösheten är hög, upplevs den inte som sådan av dem som lämnar in sin surdeg på hotell på Urban Deli på Södermalm.

”Arbetslinjen” låter verkligen inte så rolig. Ställ den mot 30 timmars arbetsvecka som ger utrymme för självförverkligande, och den blir präktig. ”Jobbskatteavdrag” låter heller inte så kul. Ställ det mot icke-materialistiska värden som uppnås med skrattyoga och kramar, och det blir ytligt. ”Skyldigheter” luktar prov och traggla glosor. Rättigheter känns roligare.

Men det är det präktiga, tråkiga och ytliga som ger utrymme för det andra. Om det inte finns företag, vem ska anställa? Om ingen jobbar, vem ska betala bidragen? Om Sveriges ekonomi dalar, vem ska ta oss till stjärnorna? Vem ska då ha råd med lyxen att dricka rosé och prata om livet?

 

Carolin Dahlman, frilansskribent och liberal debattör.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida