Storlek på text:
Skriv ut text
VILL SKROTA LICENSEN. Jasenko Selimoviç är mycket
skeptisk till den nya tv-lagen som öppnar för produktplacering i SVT:s underhållningsprogram. Foto: Tommy Holl VILL SKROTA LICENSEN. Jasenko Selimoviç är mycket skeptisk till den nya tv-lagen som öppnar för produktplacering i SVT:s underhållningsprogram. Foto: Tommy Holl

Strunt-tv behöver inga licenspengar

Annons:
FAKTA

Jasenko Selimoviç


Är konstnärlig ledare, dramatiker och regissör. I fjol valde han att lämna uppdraget som chef för Radioteatern och är tjänstledigt från Sveriges Radio för att kandidera till riksdagen för Folkpartiet.

Borde SVT skrota licenssystemet?

Tack för din röst!
Du har redan svarat på frågan.
Se resultat.
Så har andra svarat:

Borde SVT skrota licenssystemet?

Vi behöver en public service som försvarar sin existens genom att
vara relevant, säger Jasenko Selimoviç.
Debatten om den nya radio- och tv-lagen riskerar att hamna fel redan från början. Om SVT ska använda sig av betald produktplacering är naturligtvis viktigt och bör diskuteras. Men låt mig ställa en fråga: är det verkligen någon som tror att produktplacering spelar överhuvudtaget någon roll för kvaliteten på exempelvis "Jakten på Julia" eller "Dansbandskampen"? Som alla debatter om form riskerar även denna debatt att missa det väsentliga: innehållet. Risken finns att vi kommer att diskutera den eventuella procent av SVT programtid som berörs av produktplacering utan att diskutera de övriga 99 procenten.

Därför bör vi prata om innehållskvalitén. SVT har nämligen inte valt vilken fot man vill stå på. Antingen kan man bli en del av tv-marknaden, kämpa om tittarna och producera kommersiellt gångbara program och då finns det ingen anledning att ha en licensfinansierad television. Det klarar nämligen kommersiella kanaler bättre. Eller så kan man producera kvalitetsprogram, sluta vara ängslig för publiksiffror och skippa meningslösheter. Då har man också rätt att kräva en garanterad licensintäkt. Man kan, i och för sig, också vilja vara "både och" men vanligtvis slutar det med att man blir "varken eller". Varken television med kvalitet eller kommersiell underhållning. Ungefär som nu.
Kvalitetsprogram trycks undan, det offentliga rummet avintellektualiseras, förenklas och trivialiseras och fram kommer dokusåpor och meningslös underhållning. Här är ett exempel från tablån i veckan: dokumentären "Manillas gömda barn" är kanske intressant. Enda problemet är att de eventuellt intresserade aldrig såg den - den sändes 23.55-00.45 natten till onsdag. Missade du den får du en ny chans klockan fyra. I natt. Man väntar sig nästan en ursäkt för att programmet sänds överhuvudtaget: "Känsliga tittare varnas eftersom programmet handlar om fattigdom".

Varje gång jag har påpekat detta dök någon från SVT upp med buntar av ganska meningslös statistik: "visst sänder vi kvalitetsprogram". Låt mig därför döda den myten genom att påpeka något odiskutabelt.  
Europeiska unionen är Sveriges viktigaste arena för samverkan med andra länder och omvärlden. Länderna som utgör unionen är utomordentligt viktiga för Sverige. Tillsammans med oss utformar de inte bara det mellanstatliga samarbetet, utan fattar också många viktiga beslut som direkt påverkar våra liv. Därför är det svårt att överdriva den betydelse som den europeiska debatten har för oss. Trots det har SVT fortfarande efter 15 år i EU inte kommit på att skapa en EU-kanal. Svenskarna vet väldigt lite om den europeiska debatten i Bryssel och ännu mindre om debatten i de enskilda EU-länderna.
Bilden blir ännu dystrare när man betänker det faktum att den europeiska nyhetsbevakningen är hårt nationellt vinklad. Flera forskningsrapporter visar att nyheter förvrids medvetet av reportrarna på plats av den enkla anledningen att de försöker anpassa sina nyheter till hemmaredaktionernas nyhetsvärdering. På så sätt blir europeiska frågor antingen framställda som del av en inrikes partipolitisk kamp eller så försöker man framställa EU som något som hotar den nationella suveräniteten. Informationsnivån sjunker, informationskvaliteten försämras och avståndet till EU växer. Det resulterar i ett allt sämre valdeltagande, ointresse för andra och en nationalistiskt präglad provinsialism.

Vi behöver en public service som försvarar sin existens genom att vara relevant. Som förbättrar demokratin i stället för att bidra till dess försämring. Exempelvis genom att köpa in de bästa europeiska programmen, sända nyheter om och från Europa, direktsända viktiga debatter i andra länder, visa dokumentärer, film och den bästa underhållningen från vår omvärld.
EU-tv är naturligtvis bara ett exempel som illustrerar problemet. Men det visar hur vi skulle kunna få en annan public service. En public service som gör vår värld större. Då skulle jag kunna tänka mig att leva både med produktplaceringar och sponsorpengar.
Jasenko Selimoviç är konstnärlig ledare, dramatiker och regissör. I fjol valde han att lämna uppdraget som chef för Radioteatern och är tjänstledigt från Sveriges Radio för att kandidera till riksdagen förFolkpartiet.

JASENKO SELIMOVIC
Annons:
Mest lästa om debatt
Annons:
DEBATT
Fler mest lästa om debatt
Annons:
Sidan 4: Debatt
Annons:
Senaste nytt

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Din rättelse:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Din rättelse:
Ajax loader