Ebba Busch Thor. Foto: ANNA-KARIN NILSSONEbba Busch Thor. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Ebba Busch Thor. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Foto: SVEN LINDWALLFoto: SVEN LINDWALL
 Foto: SVEN LINDWALL
Moskén i Malmö. Foto: DRAGO PRVULOVIC / SCANPIX / / SCANPIX SWEDENMoskén i Malmö. Foto: DRAGO PRVULOVIC / SCANPIX / / SCANPIX SWEDEN
Moskén i Malmö. Foto: DRAGO PRVULOVIC / SCANPIX / / SCANPIX SWEDEN

Stoppa utländsk finansiering av moskéer

Publicerad

Utländsk finansieringen av moskéer och islamistiska föreningar är en bidragande orsak till framväxten av islamistisk extremism. 

Den svenska staten måste agera för att stoppa denna finansiering, skriver KD:s Ebba Busch Thor och Lars Adaktusson. 

Under de senaste åren har terrorangreppen mot vårt öppna samhälle eskalerat. Det är viktigt att samhället reagerar på hotet som terrorismen utgör och inte minst genom att se till att skattebetalarnas pengar inte utgör finansiering av extremistiska organisationer i Sverige. I tidningen Smedjans granskning av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor framkom att man gett bidrag till allt ifrån islamister till polska högerextremister. Det är allvarligt.  

Kristdemokraterna har nu genom terroröverenskommelsen med regeringen drivit fram en politik där inga offentliga bidrag ska gå till extremistiska organisationer. Medel som betalats ut på felaktiga grunder ska också krävas tillbaka. Här har det funnits en flathet från det svenska samhället. En sak som däremot inte diskuterats i samma utsträckning är utländsk finansiering av extrema organisationer i Sverige.

En granskning i Dagens Nyheter från april i år ger vid handen att den turkiska staten styr minst nio moskéer i Sverige, både med religiöst och politiskt innehåll. Svensk-turkar som inte delar Erdogans allt mer islamistiska och auktoritära politik väljer antingen att sluta gå i sin moské eller att vara tysta. Den turkiska myndigheten Diyanet, som kontrollerar moskéerna, har också gått ut med explicita krav om vilka som ska sitta i styrelser. Via moskéerna genomfördes en kampanj inför den turkiska folkomröstningen, i vilken Erdogan stärkte sitt grepp om makten.

 

LÄS MER: Efter Förintelsen så lovade vi ju varandra "aldrig mer"

 

Kristdemokraterna anser att politiken ska hålla sig ifrån de religiösa samfunden och vice versa. Att inte kunna gå till sin lokala moské, kyrka, synagoga eller vad det än må vara av politiska skäl är väldigt allvarligt. Religionen är en fristad för många. Att där tvingas stå till svars för sådant som inte har med den personliga tron att göra blir en kränkning av något som sitter mycket djupt i många.

Saudiarabien och stiftelser knutna till landet och dess extremistiska religiösa doktrin verkar också i Sverige. En moské på Hisingen byggdes till en kostnad av 67 miljoner kronor och finansierades helt med saudiska pengar. Vid moskén på Hisingen hävdas att saudierna inte får något inflytande, men andra församlingar har en annan uppfattning.  Islamic center i Malmö tackade nej till saudisk finansiering just på grund av att ”de [saudierna] skulle sköta det helt och hållet”. 

Men detta gäller inte bara moskéer. Det finns även andra typer av finansiering av extremism i Sverige som måste motarbetas. Osama Krayem, som misstänks för inblandning i terrorattentatet i Bryssel den 22 mars 2016, hade tidigare arbetat för en stiftelse i Örebro som bland annat driver en skola. Stiftelsen har tagit emot bidrag från al-Haramain Islamic Foundation som står på FN:s terrorlista. 

 

 

Sverige ska skyddas från extrema ideologiers inflytande. Vi är ett land som tagit emot många hundra tusen människor bara de senaste åren. Många av dessa av flytt från religiöst och politiskt förtryck. Att samma förtryck kan leta sig in i institutioner som verkar i Sverige är inte acceptabelt. Ingen ska behöva vara rädd för att gå i sin moské. Utländsk finansiering av extremism i Sverige måste upphöra. Ingen ska behöva möta samma förtryck här i Sverige som det förtryck man flytt ifrån. 

Utländsk finansieringen av moskéer och islamistiska föreningar är en bidragande orsak till framväxten av islamistisk extremism. Den svenska staten måste agera för att stoppa denna finansiering.

Vi måste säkerställa att moskéer och muslimska organisationer står fria ifrån utländskt ekonomiskt inflytande. Det skulle också skapa ökad frihet från muslimska grupper som därmed kan bryta sig loss från negativt inflytande. 

Regeringen måste nu vidta åtgärder så att detta kan ske. Se över regelverket samt utse en myndighet som får i uppdrag att övervaka utländsk finansiering av moskéer i Sverige samt ge den befogenhet att stoppa den. 

 

Ebba Busch Thor

Partiledare, Kristdemokraterna

Lars Adaktusson 

EU-parlamentariker, Kristdemokraterna

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag