Amalia Berglöf Foto: Marcus BaumannAmalia Berglöf Foto: Marcus Baumann
Amalia Berglöf  Foto: Marcus Baumann
Foto: Hanna XuFoto: Hanna Xu
 Foto: Hanna Xu

Stärk skyddet för HBTQ-elever i skolan

Publicerad

Vi vill se en trygg skola där ingen elev blir trakasserad på grund av könsidentitet och sexuell läggning.

Därför vill vi tipsa om hur detta arbete kan tas till nästa nivå inför nästa läsår som snart börjar, skriver Amalia Berglöf, ordförande för Stockholms elevkårer.

I dag, måndag, börjar årets Pride-festival och i pride-paraden på lördag tågar Stockholms Elevkårer genom huvudstaden för det vi vill se - en trygg skola där ingen elev blir trakasserad på grund av könsidentitet och sexuell läggning.

Vi står upp för oss, våra vänner och medlemmar Det är lätt att peka ut problem och prata om vikten av trygghet, men för en mer öppen skola behövs ageranden - inte tomma ord.

Temat för årets Pride är "vem bestämmer", och skolans öppenhet är något som skolans anställda kan och ska styra över. Därför vill vi tipsa om hur skolans trygghetsarbete kan tas till nästa nivå, inför att Sveriges skolor om mindre än en månad påbörjar ett nytt läsår.

 

1. Gör skoltoaletterna könsneutrala. Det var något som exempelvis Kungsholmens Gymnasiums elevskyddsombud fick igenom förra året. Transpersoner vittnar om hur de blivit trakasserade när de använder könsindelade toaletter, och för en tryggare skolmiljö har märkningarna tagits bort. Avsaknaden av dem förändrar inte toalettens funktion. Liknande gäller också omklädningsrum. Skolor som Södra latins gymnasium och Globala Gymnasiet har könsneutrala omklädningsrum som alternativ utöver de för tjejer och killar. Däremot ska inte det könsneutrala alternativet bli ett tvång för transpersoner - de ska självklart kunna välja själva vilket omklädningsrum de känner sig tryggast med att använda.

 

2. HBTQ-certifiera skolhälsan. Certifieringen lägger en kunskapsgrund för de anställda, och i slutändan tillsätts en arbetsgrupp som jobbar med dessa frågor långsiktigt. Det kan stärka förtroendet för elevhälsan hos HBTQ-personer, om de blir bemötta av någon som förstår.

 

3. Lägg vikt vid sex- och samlevnadsundervisningen. I ämnesplanen för Naturkunskap 1 står att normer kring sexualitet, lust, relationer och sexuell hälsa ska behandlas. RFSU redovisade 2015 att 45 procent av eleverna i undervisningen pratat om homo-, bisexualitet och om vad det innebär att vara trans. Det är en tydlig indikator på undermålig undervisning som bör förbättras.

 

4. Lyssna på eleverna. Skolverket rekommenderar efter sin granskning av skolors planer mot kränkande behandling från 2009, att elevers synpunkter behövs i framtagandet av planerna. Ett första steg kan vara att kontakta skolans elevkår. Men vikten av dialog med eleverna gäller också satsningar för en mer trygg skola för HBTQ-personer - en satsning kan vara förgäves om eleverna inte upplever att det förbättrar deras situation.

 

Att eleverna trivs i skolan är något som ligger lika mycket i skolans anställdas intresse som vårt, elevkårernas, men i slutändan handlar det om ansvar och vem som bestämmer.

Beslutsmandatet ligger inte hos eleverna, utan hos skolledarna. Därför vill vi uppmana Stockholms skolors rektorer att ta ett större ansvar för skolans trygghetsarbete, genom att börja med de förändringar vi presenterar.

Det finns långt fler saker att uträtta, men det här kan bli ett steg på vägen. Målet är en tryggare skolgång, för alla.

 

Amalia Berglöf

ordförande Stockholms Elevkårer

 

Med stöd av Zackarias Billinghurst, ordförande Marina Läroverkets Elevkår, Filip Xu, ordförande Student Union of IEGS, Smilla Ubbe, ordförande Kristofferskolans Elevkår, Richard Wahlström, vice ordförande Viktor Rydberg Odenplans Elevkår, Petra Gustafsson, ledamot S:t Eriks Elevkår, Isak Lefvert, ordförande för Lobbyingutskottet Kungsholmens Gymnasiums Elevkår, Alexandra Hillström, ordförande Södra latins Elevkår, Johannes Hjort, ordförande Kungstensgymnasiets Elevkår

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag