Ständig ångest i Saddams dödsrike

Publicerad
Uppdaterad
  • Utanför Halabja, den kurdiska staden som Saddam 1988 bombade med senapsgas, välkomnas anländande bilister av en skylt på lemlästade barn. Ännu i dag föds barn i Halabja med svåra missbildningar.
  • Nu kräver kurderna att Saddam och den ökände Kemiske Ali ska ställas inför rätta på platsen för deras värsta illdåd.

    Klockan var halv

    tolv på förmiddagen den 16 mars 1988 när Saddam Husseins stridsflyg syntes i skyn ovanför den kurdiska staden Halabja, nära gränsen till Iran. Vita papper släpptes från luften, men det var inga fredsinviter som fladdrade ned över staden. Pappren mätte vindarnas riktning och hastighet, inför det som komma skulle. Halabja bombarderades sedan med fem olika sorters kemiska stridsmedel, däribland senapsgas och nervgas. Inom loppet av några minuter dödades 5 000 människor. Omtöcknade sjönk de till marken med öppna ögon och munnar efter att de andats in gaserna, för att dö mitt uppe i dagens göromål. Jag kände en konstig doft. Det började svida i ansiktet och en hinna lade sig över mina ögon. Först såg jag suddigt och sedan tjocknade hinnan till. Jag tvättade ansiktet, men svedan spred sig över hela kroppen och jag förstod inte vad som hände. Hamide Hassan Mohammad överlevde Halabja. I dag, sjutton år senare, skriver läkarna ut 15 sprutor med starka doser två gånger i månaden för att hon ska kunna andas, ty diktatorns biologiska brygd har förstört hennes hals och andningsvägar för resten av livet. Hamide förlorade nio familjemedlemmar i gasattacken mot Halabja. Hennes ett år gamla son Woria överlevde, men han har drabbats av personlighetsförändringar och lever med ständig ångest. Han saknar framtidstro.

    Hamide visar

    oss bilder på sig själv och sina närmaste efter bombningarna. Hennes ansikte var sönderfrätt och kroppen fördärvad. En av bilderna är tagen på ett sjukhus i Oslo, dit många överlevande fick åka för behandling. I dag är hennes kinder återställda men längs tinningen vid kanten av slöjan syns ärren. Hon har genomgått fem ögonoperationer och otaliga fler på resten av kroppen. Woria har ärr och vita fläckar under läppen. Deras sår inombords kan ingen specialist i världen rehabilitera. Ännu i dag föds barn i Halabja med skador, missbildningar och mentala problem. Saddam Hussein och hans medhjälpare Ali Hassan Al Majed, även kallad Kemiske Ali, har satt biologiska spår i Halabja för lång tid framåt. Nu kräver kurderna att minst en av dem ska få sin rättegång här. 1988 var inte första gången Halabja attackerades. Under det kurdiska upproret bombades staden med napalm 1974, och i maj 1987 lät Saddam Hussein invadera Halabja och ett hundratal personer begravdes levande i Kaniashkan när hela området jämnades med marken med sprängmedel. I Sverige välkomnas anländande bilister av glada skyltar och symboler vid landskapsgränserna. I Halabja möts vi av en plåtskylt med fyra bilder på lemlästade barn. När taxin kränger fram längs de trånga gatorna ser vi en stad utan liv. Det är fattigt och mycket religiöst. Hus ligger fortfarande i ruiner sedan bombningarna. På den stora begravningsplatsen är gräset klippt och gravarna står välskötta i räta led, men bara meter utanför ligger bråte och rester av cementblock slängda på jordhögarna. Det är tragedin och minnet som vårdas. Halabja var en del av Saddam Husseins folkmordskampanj Anfal. Den var kulmen på förföljelser som pågått ända sedan Iraks grundande 1932, och som intensifierats när Baathpartiet tog makten 1968.

    Anfal var

    Saddam Husseins urladdning, den totala revanschen mot den kurdiska befolkningen. Från februari till november 1988, precis i slutfasen av kriget mot Iran, lät diktatorn sin armé jämna 4 500 byar och ett femtontal städer med marken. Deportationer, massavrättningar, bombräder och tortyr kantade vardagen. När helvetet var över skrevs dödssiffran till 182 000 människor. Men diktatorn var inte nöjd, och vände två år senare pansarvagnarna söderut och ockuperade Kuwait och genomförde folkmord på shiamuslimerna i Irak. Salah Hussayn var soldat i den kurdiska peshmerga-gerillan under Anfal och var stationerad i bergen runt Halabja. Vi skyndade oss ned till staden. En kvinna fick båda benen bortsmällda av en bomb, men jag lyckades föra henne i säkerhet. Allting var kaos, folk var i chocktillstånd. Salah lyckades rädda ytterligare två kvinnor. I dag åker han fram och tillbaka till Sverige där han får behandling på västkusten för de skador han fick.

    Halabja gav

    eko över världen. Och vid olika tidpunkter har gasattacken blivit ett slagträ i den politiska debatten. Inför Kuwaitkriget 1991 och Irakkriget 2003 blev Halabja symbolen för Saddam Husseins ondska. Halabja har däremot sällan setts ur ljuset av dess kurdiskhet. Gasattacken riktades mot den kurdiska befolkningen just för att de var kurder och inte sunniaraber. Kurderna betraktades som femtekolonnare under kriget mot Iran eftersom de vägrade ställa sig bakom Saddam Husseins krigföring. Under två dagar före attackerna hade peshmerga-gerillan under hårda gatustrider återerövrat Halabja från irakiska armén, vilket inte sågs med blida ögon av regimen. Det löper en rasistisk tråd genom Baathpartiets historia och handlingar gentemot befolkningen i Kurdistan i Irak. Kurder, turkmener och assyrier har fördrivits i stor skala från sina hem för att ge oljestaden Kirkuk en arabisk dominans. Kurdiska krav på självbestämmande har bemötts med våld som eskalerat till folkmord. En halv miljon shiamuslimska failikurder från centrala Irak har deporterats till Iran. Det är med dessa glasögon vi måste se på diktatorns handlingar, men också på stödet bland kurderna för att låta vapnen tala gentemot Bagdad.

    Hamide är upprörd

    över att utländska hjälporganisationer bara kommer till Halabja för att fotografera och sedan åka därifrån. Men hon berättar sin historia om och om igen för nya delegationer. De lovar att återvända, men gör det inte. Vi ber om hennes tillåtelse att skriva om det hon har berättat. Gör gärna det, men berätta inte bara min historia utan hela Kurdistans historia, svarar hon. Fredrik Malm Gulan Avci Fredrik Malm är ordförande i Liberala ungdomsförbundet och Gulan Avci arbetar som integrationssamordnare för Folkpartiet och sitter i styrelsen för Kurdiska riksförbundet.

    Tack för att du hjälper oss!

    Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

    Stort tack!

    Tack!

    Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

    En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

    Thomas MattssonAnsvarig utgivare

    Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

    Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

    Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

    "Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

    Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


    Till Expressens startsida

    Mest läst i dag