Annika BorgAnnika Borg
Annika Borg
Alice Bah Kuhnke Foto: Robert Eklund / STELLA PICTURESAlice Bah Kuhnke Foto: Robert Eklund / STELLA PICTURES
Alice Bah Kuhnke Foto: Robert Eklund / STELLA PICTURES

Sparka samordnaren och kalla in experterna

Publicerad

Justitieminister Morgan Johansson och inrikesminister Anders Ygeman förlorar i trovärdighet i kampen mot extremismen, skriver Annika Borg.

Under julhandeln 2010 exploderade två bomber i Stockholms city. Den ena i en bil och den andra utlöste självmordsbombaren Taimour Abdulwahab på Bryggargatan, ett stenkast från stora varuhus och centralstationen.

I det meddelande Abdulwahab lämnade efter sig säger han att islamiska staten nu finns i Europa och Sverige samt att han åkte till Mellanöstern för jihad. Trots att det redan då fanns kunskap om utvecklingen i Mellanöstern, var det ingen som reagerade nämnvärt. Politiska skribenter från vänster uttryckte till och med förståelse för självmordsbombaren: Mannen var socialt och ekonomiskt utsatt. Frustrerad helt enkelt.

 

LÄS MER: Ideologiskt drivna extremister – inget annat

 

I själva verket var Abdulwahab radikaliserad och hade gjort medvetna val. Val som var tänkta att skapa död bland civila i den västvärld han hatade. Antagligen hade vi på svensk mark den första terrorattacken i Europa med koppling till det framväxande IS.

Men ingen uppryckning i det svenska säkerhetsmedvetandet skedde. Nu sex år senare vet vi att radikalisering och rekrytering till terrorism har pågått i ett flertal miljöer också i Sverige, något journalisterna Per Gudmundson och Magnus Sandelin dokumenterat.

Det är inte enbart inför den våldsbejakande religiösa extremismen som en utbredd aningslöshet funnits. Detsamma gäller inför andra islamistiska grupper, som exempelvis Muslimska brödraskapet. I Sverige har deras ideologiska meningsfränder kunnat komma ända in i regeringskansliet, som Mehmet Kaplan och nästan in i en partistyrelse, som Omar Mustafa.

 

LÄS MER: Utse Ranstorp till ny nationell samordnare

 

Få i Sverige tycks ha varit angelägna om att skaffa sig kunskap om denna rörelse och andra har blivit förledda av forskare som jämfört dem med Kristdemokraterna. Muslimska brödraskapets mål är också ett kalifat, men med andra metoder.

Sett mot denna bakgrund går det inte att uppfatta utnämningen av Anna Carlstedt till ny samordnare mot våldsbejakande extremism som annat än en skandal. Anna Carlstedt har såväl dokumenterat, som enligt egen utsago, ingen som helst kunskap i ämnet.

Inte heller har hon ägnat tiden fram till det att utnämningen offentliggjordes åt att läsa på, trots att det finns utmärkta böcker på svenska av till exempel terrorismforskaren Magnus Norell och debattören Hanna Gadban. Det förstod den som lyssnade till henne när hon hade utnämnts. Carlstedt förmedlade exempelvis den okunniga, men i vänsterkretsar populära, uppfattningen att jihadismen växer på grund av högerextremismen.

Tidigare var Carlstedt ordförande för Röda korset, som 2015 fick uppdraget att starta en hjälptelefon. För den verksamheten har Röda korset erhållit flera miljoner av regeringen. Men uppdraget misslyckades totalt.

Det är inte så konstigt. Anna Carlstedt intervjuades även när Röda korset fick uppdraget. I Ekot (16/11 2015) ville hon inte tala om religiös extremism. Istället verkade hon, i en mejlkonversation vi hade, uppfatta att det var hennes uppgift att framhålla att religioner är freds- och kärlekspredikande.

Men trots misslyckandet med hjälptelefonen blir Anna Carlstedt samordnare för samma frågor. Hon tillhör sedan tidigare kulturminister Alice Bah Kuhnkes krets, där även Mehmet Kaplan ingår. Kaplan och Carlstedt arbetade ihop i IOGT-NTO. Carlstedt bloggade stöttande om Kaplan när han befann sig på Ship to Gaza 2010. Ett inlägg hon i dagarna raderat från sin blogg. En av dem som hyllar utnämningen av henne till samordnare är Omar Mustafa.

Arbetet mot våldsbejakande extremism skulle givetvis aldrig ha hamnat hos Bah Kuhnke. Hennes hantering är ett sänke för hela regeringen. Justitieminister Morgan Johansson och inrikesminister Anders Ygeman förlorar i trovärdighet i sina utspel om kampen mot extremismen.

Så, sparka samordnaren, för över frågorna till en kompetent myndighet som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och kalla in experterna. Sverige har till exempel den ende nordiske docenten i terrorismforskning, Magnus Ranstorp. Hur svårt kan det vara att göra rätt?

 

Annika Borg

Teologie doktor, debattör

 

Fotnot: Texten är beställd i kapacitet av Annika Borgs roll som debattör i denna fråga. Borg är också präst i Svenska kyrkan och arbetar sedan 12/12-16 som pressekreterare för Moderaterna i Stadshuset i Stockholm. Åsikterna i texten är hennes egna.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag