"Sluta smussla om den internationella antipiratlagen"

Publicerad
Sedan i våras har EU tillsammans med USA, Kanada, Schweiz och Japan förhandlat om ett nytt antipirat-avtal, det så kallade ACTA-avtalet. Processen präglas av extrem slutenhet, och trots att förhandlingarna kan resultera i nya, hårda lagar mot fildelning i Sverige är det omöjligt för media och för allmänheten att diskutera de förslag som mejslas fram. Protesterna från organisationer och IT-företag som Google har ignorerats av EU. Sverige måste nu säga ifrån och kräva att EU-kommissionen öppet redovisar vilka nya fildelningslagar de förhandlar fram.

Hemlig information
som påstås ha läckt ut från ACTA-förhandlingarna har startat spekulationer om vad initiativtagarna till avtalet vill uppnå. Kanadensiska tidningar har skrivit att internetoperatörer kan tvingas delge information om sina kunder till upphovsrättsinnehavare, vilket är en kraftig urholkning av integritetsskyddet. Avtalet kan även kriminalisera den som underlättar upphovsrättsbrott, till exempel genom att utveckla effektiva kopieringsverktyg. Ett sådant regelverk skulle lägga sig som en våt filt över den tekniska innovationen och drabba den svenska IT-sektorn särskilt hård. Mest uppseendeväckande är uppgifterna om att tullen ska få genomsöka resenärers mp3-spelare och bärbara datorer i jakten efter olovligt kopierat material. Om detta stämmer är det ytterligare ett exempel på hur politikernas kamp mot fildelningen resulterar i en allt mer omfattande kontrollstat.

Vilka farhågor som saknar grund och vilka som ska tas på allvar vet vi inte, och det är ett resultat av hemlighetsmakeriet. Vare sig allmänhet eller folkvalda representanter vet vad statstjänstemän och lobbyister kommer överens om i sina slutna rum. Att allmänheten inte får granska ett avtal som kan förändra lagen är ett avsteg från den öppenhet som vi svenskar är vana vid i lagstiftningsprocesser.
Ur ett demokratiskt perspektiv är de slutna ACTA-förhandlingarna oacceptabla. Sveriges talan förs av EU-kommissionen som i tysthet fick sitt förhandlingsmandat på ett ministermöte för jordbruks- och fiskefrågor. EU-ländernas ståndpunkter samordnas i den så kallade 133-kommittén, som inte heller den kan granskas av medborgare och journalister. Den enskilde väljaren vet alltså inte vad regeringen säger och har ingen att ställa till svars.

I ett öppet IT-samhälle som Sverige är situationen bekymmersam på mer än ett sätt. För det första kan ACTA bli ytterligare ett steg mot ökad statlig kontroll av medborgarna. För det andra sätter den slutna processen normala demokratiska spelregler ur spel. Sverige måste förklara för EU-etablissemanget att vi inte accepterar det som nu sker, och att vi inte kommer att ansluta oss till en konvention som framarbetas på det här sättet.

KARL SIGFRID
Karl Sigfrid, m, är riksdagsledamot. Han bloggar på sigfrid.wordpress.com.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag