"En nyhetskanal som öppet profilerar sin nyhetsbevakning ger sina tittare eller lyssnare möjlighet att värdera den information man sänder ut", skriver Joakim Nilsson apropå SVT:s och SR:s "opartiska" bevakning av presidentvalet i USA. Foto: STELLA PICTURES, AP
"En nyhetskanal som öppet profilerar sin nyhetsbevakning ger sina tittare eller lyssnare möjlighet att värdera den information man sänder ut", skriver Joakim Nilsson apropå SVT:s och SR:s "opartiska" bevakning av presidentvalet i USA. Foto: STELLA PICTURES, AP

Sluta hymla, SVT och SR

Publicerad
Uppdaterad
Svensk utrikesrapportering är vinklad, trots att det finns krav på opartiskhet. Utrikesjournalistiken måste erkänna att den bygger sin rapportering på politiska värderingar. Det skriver i dag Joakim Nilsson, frilansjournalist, som efterlyser en rannsakan av journalistikens arbetsmetoder. Att SVT hävdar att man kan vara opartisk i sin rapportering om de amerikanska presidentkandidaterna är närmast löjeväckande, skriver Nilsson.
Svensk utrikesrapportering befinner sig i ett undantagstillstånd. Ingen annanstans kan svenska journalisters värderingar stå oemotsagda under förespeglingen att de utgör en objektiv analys. Utrikeskorrespondenter skapar lätt ett informationsoligopol där man bekräftar varandras världsbild.
För svenska nyhetskonsumenter är det näst intill omöjligt att verifiera den information som presenteras.

Att partisk rapportering, journalistisk "bias", skulle vara ett problem har på senare år diskuterats i samband med amerikanska presidentval. United Minds genomförde nyligen en undersökning som visar att 70 procent av svenskarna stöder demokraterna Barack Obama eller Hillary Clinton, medan endast 2,6 procent föredrar republikanernas kandidat John McCain. Tidigare undersökningar bekräftar dessa siffror. Dominansen förklaras ofta med att mediernas verklighetsbeskrivning antas driva på opinionen.
Men orsakssambandet kan naturligtvis även gå i motsatt riktning - svenska medier känner sin publik och serverar en världsbild som stämmer överens med svenskarnas förutfattade meningar.

Om svenskarnas uppfattning
om USA är en direkt funktion av partisk rapportering, då finns det anledning att ifrågasätta public servicetanken: Etermedierna regleras med krav att förhålla sig opartiska. Under det förra valåret, 2004, fanns en uppsjö av exempel på motsatsen.
Dagen efter presidentvalet kommenterade SVT:s USA-korrespondent Lars Moberg valutgången med orden: "John Kerry är ju, om man så vill, en mycket mer sofistikerad politiker, än George Bush är, och det här landet kanske inte vill ha en sån ledare."
I studion satt Katarina Sandström och följde upp med frågan: "Det är ju en kluven nation som nu har valt president. Nästan hälften av amerikanerna är ju förlorare i dag. Hur kommer det att märkas?"

I SVT:s värld råder det inget tvivel om vem som är hemmafavorit. Officiellt sett hävdade dock public service-bolagen att allt var i sin ordning. När Sveriges Radios programledare Cecilia Uddén uttryckte sitt stöd för John Kerry sattes hon i symbolisk karantän. Vid en utfrågning under ett seminarium i Washington DC ursäktade SVT:s korrespondent Lisa Carlsson alla vinklingar i hennes egna reportage med att hon ville beskriva USA:s politik "med svenska ögon".

Uddéns, Carlssons och Mobergs
åsiktspräglade rapporter är inte isolerade tillfälligheter, utan delar av ett mönster. Men i Sverige verkar deras kolleger låtsas som om det regnar.
I andra länder har nyhetsjournalisters partiskhet tvärtom lett till en rannsakan av journalistikens arbetsmetoder.
I Storbritannien avslöjade BBC-journalisten Robin Aitken så sent som 2005 hur hans medarbetare konsekvent utgick från inställningen att Bush och republikanerna skulle förringas, hånas och kritiseras i BBC:s rapporteringar.
I USA avslöjade CBS-journalisten Bernard Goldberg redan på 90-talet hur hans kolleger på CBS genomgående försökte vinkla nyheter mot republikanerna.
Effekten av kritiken har blivit att utbudet av politiskt profilerad nyhetsrapportering är på stor frammarsch i USA.
De senaste vetenskapliga undersökningarna visar att Fox News är den enda kanal som ligger till höger om mitten i USA, medan ABC, CBS, NBC och MSNBC ligger något eller mycket till vänster om medianamerikanen.

Den ökade profileringen i USA är en mycket positiv utveckling: väljare som blir exponerade för två nyhetskällor med öppet redovisad vinkling blir mer stimulerade till kritisk analys och allmänbildning än väljare som endast får ta del av nyheter från en public service-kanal.
Att SVT däremot fortfarande hävdar att man kan vara opartisk i sin rapportering om de amerikanska presidentkandidaterna är närmast löjeväckande. Och det är, mot bakgrund av tidigare erfarenheter, inte särskilt troligt.
Det är helt enkelt orimligt att anta att journalister från Sverige skulle behöva förhålla sig objektiva till en debatt i ett annat land när frågorna på agendan ligger långt borta från den politiska dagordningen i Sverige.
Därför är det heller inte rimligt att förvänta sig en nyanserad bevakning av frågor om abortmotstånd i USA eller Bibeltrogna republikaner.
Det finns helt enkelt för många svenskar som har en direkt motsatt åsikt. En svensk bevakning bör utgå från förhållanden i Sverige. Opartiskheten måste grunda sig på det svenska opinionsläget - inte det amerikanska.

Men utrikesjournalistiken måste erkänna att den bygger sin rapportering på politiska värderingar. Genom kravet på objektivitet får, inte minst etermedierna, en orimlig arbetsuppgift. Då är det ärligare att låta svenska medier vara öppna med sina vinklingar och partsinlagor och inte behöva hymla när de ger information till svenska nyhetskonsumenter.
En nyhetskanal som öppet profilerar sin nyhetsbevakning ger sina tittare eller lyssnare möjlighet att, mot bakgrund av kanalens profil, värdera den information man sänder ut.

Svenskarnas inställning till amerikansk politik, tillsammans med uttalade värderingar från SR- och SVT-journalister, är tecken på att den svenska utrikesbevakningen måste förändras i grunden.
Det vore därför passande om Sveriges Television och Sveriges Radio slutade hymla, och i stället tillkännagav att man vill tilltala så många svenskar som möjligt och därför kommer att vara mer positiv i bevakningen av Hillary Clinton och Barack Obama än i bevakningen av John McCain.

Joakim Nilsson
Frilansjournalist.
Joakim doktorerar på ämnet amerikanska valrörelser.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag